Aftonbladet – 2 oktober 1837, sida 3

. . . Af Svenska Industri-Förenin. on ens Tidskrif:, SJUNDE HA:?TET, . Ledsamöternss exemplar utdelas hus Hr Sprinchorn och Prenumerenternas der Prenumeration erlagt. Alven stljas serskilda exemplar a 12 sk. i Deleens C:o Boklåda, och kunna ätven reqvireras genom Posten mot Posta fvode, Detta hätte meddelar en mom Industriförevin.en anstäld granskuing af Kongl. Kommerce-Kollegii underdåniga förslag till ny toörfattning tör Sve ges Näringsr. Följande innehålislörteckning ger en narmare Ötversigt af artikeln: Inledning. . Tör skilnad göras emellan landtmannanäris gar och stad:maunaväringar, och, i sådant tall, i hvad mån? Bvilka ordningar böra gälla för de näringar, som aro för land och stad gemensamma? oo Hvilka ordningar börs gälla för stadsmannanäringar särskiidt? Första Afdelningen. B-hötlvas städ-r för afsättningen af landtmaunens våror? Behötvas städer för tillgång på de förnöderheter, som landimanrea måste kopa? Beholvas städer. på det handtverk, fabriker, handel och sjöfsrt må uppnå deras rätta utveckling? Kunna stider bestå utan författningar och förmåner, som sammanhålia och ordna nåäringarne, och som åt deras idkare bereda en vinst, hvarigenom städernes styrelse och allmänna inrättningar kunna underhållas? Äro stäcerna at den vigt för landet, att landtmnnen bör underkasta sig inskränkningar och torsa belser genom dem i vissa hänseenden, för att vinna i andia och i det hela? Hvilka hand:verk böra tå idkas på landet? Hvilka tabriker? Hreiken handel? Hvilken sjotart? Bora at alla stadsmannanäringar på landet, eller hlott st vissa, och i sådsnt fall af hvilka, några afgifter erläggas till närmaste stad? Andra Afdelningen. . Bör den, som i egenskap af näringsidkare vill betjena allmänheten, halva, såsom en annan embetsman, ordentligen lät sitt yrke och aflagt godkändt prof på erforderlig skicklighet? Ar det nodigt tor allmän säkerhet? för konstiärdighetens 10rko:ran? för väringsidkarens eget bästa? Hvilka undantag böra möjligen äga rum från skyldigheten art såsom handtverkare hafva undergått lära och prof? Hviika för fabriksidkare? Hvilka tor handlaude? Hvilka tör sjötsrande? Om det antages att lärotid och läroår bör äga rum? bor lärotid vara bestämd till vissa år, olika för olika yrken? Bor skilnad göras emellan läroår och geselltid? Böra de finnas både i tabriker och handtverk? Sola geselivandrivgar förbjudas och årstjenst åläggas? Huru skall Miöstareprof afläggas i städerna? Huru at handtwerkaro på laudet? Tredje Aldelningen. Böra idkare at hvarje stadsmasnanariog utgöra ett säskildt samfund eller skrå för sig, inom hvarje stad uch dennes närmaste omgifning på landet? Bör i en sted ett obegränsadt antal idkare af semma näring få antagas? ; Om ovatsen mecgifves, hvilka undantag böra äga rum? bor en naringsidkare få befatta sig med flera yrken eller med imångsipjd? Om satsen medgilves, hvilka äro undantagen? böra de yrken, hvilka till sin natur äro handtverk, öfvertför:s ull fabrik? Bor deu ena staden skyddas mot den andras medtällan, genom forbud art der sälja tärdiggjorda handervoten från den endr.? Om grundsatsen antages, hvilka undantag böra äga rum !råa en såden inskränkiming? I Deleens Comn. Bokandet: i j Å j