tid måste mediöra, Nästan aila kovsulerne ha va, utom sina rymliga och lika beqvämt som smakfullt inredd: hus, vidsträckta viädgårdar helt nära st.den, tillhörande antingen dem sjelfve, eller de makter, de representera, Dessa trädgirdar äro försedda med täcka paviljonger eller smärre hus, och fimiljerna tillbringa ofta derstädes hela dagar, omgitna af allt hvad en bördig jordmån uti drufvornas och orangernas klimat kan frambringa till menniskans trefnad och förnöjelse. Det var åfven häs? vi passerade en stor del af den tid vi uppehöllo oås i Tanger; och med de nöjen, som der skänktes oss, förenade vi ofte det, art deltara uti de af Europåtsrne brukliga promenader till häst. Vi hade derunder tilltälte beun d:a den utmärkta färdighet, hvarmed många bland damerna förd: sina ovanligt starka och lifliga hästar: och under en längre promerad på 4 a 5 tinmars tid fingo vi äfven se oss omkring ;å den närgränsande landsbygden. Derunder beundrade vi icke så mycket landets skönhet, som icke mer dess för oss nurd boer helt och hållet ena karakter. Vi tesågo år skilliga lemninjar at forutida byggnader och andra mi: nesmärken, som ännu troligen i flere århundr.den skola gifva ämnen för många viduncerli,a spökberätto ser. Vi fingo ett begrepp om landets utroliga fruktbarhet, Ikasom om den gigantiska Cactus och Aloän, hvilka beg.e ymnigt vixa i dessa rejder. Vi sågo innevånarnes sätt att skörda ch gjorda oss bekant2 med deras många, olika sädesslag. Och sedan vi slutat promenaden med en idt genom Bashans! palats, cer vi med våra hästar måste passe a utför en och annan liten stentrappa, för att de:efter nedstiga utlör en bergshöjd, hvilken utan öfverdritt kan tåla jemförelse med år Besvärsbacke i Stockholm, egnade vi nu vår beundran åt de ståtliga häst-rne, som, efter en så temlicen sträng 1idt icke slutade med att, genom stt vådligt fl förnedra både sig j och ryttare. På sätt jag nu omnämat, hade vi till bringat 4 dagar i Tanger. Vi lemnade derefter den: mycken beletvenhet och takt, att man i deras sållskaa helt och hållet förglömmer det obehag, som ett Il eo . o . . , längre vistande på den barbariska kusten ändock allf 1 el ndiga staden, söndagsmorgonen den 13, och an-, kiade här, på Gibraltars redd, samma dsg, vid middagstiden Vid läsningen af deona beskrifning kan man ! icke nog förundra sig, att en stat, som visar en så eländig utsida, skall kunna göra en Europeisk makt skattskyldig. Detta sednare är ett : ämne, som förtjenade att betraktas äfven i afseende på de öfriga Barbareskstaterna, såsom ett bidrag till historien om de diplomatiska ärendernas behandling; men serskilt förtjente det måhända att tagas i öfvervägande i hvad mån det lönar mödan att der på kusten underhålla en kostsam embetsman, hvilken sannolikt icke har annat att göra, än att i det sköna klimatet sköta sin helsa och likt en liten Pascha tillbrinI ga sin dag i allsköns beqvämligbet. Läsaren känner förut af detta blad en mot I Hr Prosten Wetterdahl af en tjenstepiga vid vamn I Anna Stina Månsdotter anställd rättegång, för hård I behandling, hvilken rättegång var för Hr Prosten ganska ofördelaktig. Såsom tillägg till berättelsen derom bör ej förtigas, att den mindre goda opivion om Hr Prosten, hvantill denna rättegång på minga ställen gifvit anledning, har föranledt Hr Prosten, af månhet om sin reputation, att å ett hedrande sätt irigöra sig från en sådan mindre fördelaktig tanka. Herr Prosten har I I nemligen hos Konsistoriam begärt att få en allmän sockeustämma hållen i sin församling, till lutrönande af hans förhållande i lara och le5:erI sådan sockenstämma hölls äfven den 11 Juni i, la sopor sc ; . j lår, under ojäfvig ordförande, och, på uppma-; ning tll församlingen att öppet tillkännage hvad som tilläfventyrs vore att anmärka mot Herr Prosten Wietterdahl, lemnades honom, med undantag endast af några mindre vigtiga eriuringar, ett i allmänhet högst gynnsamt vitsord. Vid ärendets föredragning derefter i Konsistorium heter det i Konsistorii protokoll: Domkapit let, som af de inkomne handhngarne med sanvn tillfredsställelse inhemtade, att församsIlingen, i sockenssämma hörd, hade förklarat, det emot Prosten Wzetterdabls lära och vandel intet var alt anmärka, att han lefde som han predikade och var god emot de fattiga, samt ljatt de tvänne mindre vigtiga anmälanden, som :lemot hans kassaförvaltning och fattigvård blifvit I gjorda, på ett för prosten i allo hedrande sätt I blifvit vederlagda; och att således full rättvisa 3 j blifvit gjord åt den åldrige lärarens redliga nit iloch osparda bemödanden, beslet att det ofvannämnda sockenstämmo-protokollet jemte bila, I gorna skulle ibland domkapitlets akter förvaias. a Vi taga oss friheten fästa våra Läsares synverliga uppmärksamhet på en berättelse å ett annet ställe 1 dagens blad, om ett förslag af en Pr Reid från Edinburg till uppvärmande af de n fblifvande nya parlamentshusen i London, och i sammanhang dermed om deras ständiga förseende med frisk luft. Förslaget är lika enkelt com sirnnlt ach lärer äfven nu vara antavet till ne under den tid, han der varit kyrkoherde. En: