Aftonbladet – 27 september 1837, sida 1

Sr latt med lif och gods försvara. Spelet är i alJa fall farligt, och jag tviflar mycket, att de högire Tories skola taga del deri. Då England en gång funnit för godt att för sina egna ändamål beröfva Irland sitt parlament och förena detsamma med Englands, så måste det finna sig vid, om Irland, i förening med mer än 300 Brittiska representanter, förmår bilda en majoritet inom Underhuset, hvilken sträfvar att i politiskt hänseende ställa katholikerne på jemnhk fot med protestanterne. Ville man nu genom chikaner beröfva Irland denna fördel, så skulle ropet om unionens upplösning höja sig med förnyad styrka, och icke blott i England utan 1 alla delar af Europa och Amerika finna återsvar. Torybladen innehålla i dag historien om trenne protestanter, hvilka i Sligo med våld afböllos ifrån att rösta, och blefvo så förfärligt misshandlade, att tvenne af dem sedermera aflidit. Detta är onekligen gräsligt, i fall det är sannt, och måste uppmana regeringen att göra allt hvad den möjligtvis kan, för att draga våldsserkarne till straff. Men fastän den gräsliga gerningen skall hafva tilldragit sig i närvaro af 3 a 4000 personer, så tillstå dock 3 blad sjelfva, att ingen erbjuden belöning skulle kunna öfvervinna fruktan för folkhämnden, och att brottet sz:ledes väl torde förblifva : ostraffadt. Och dock veta Times och Standard linga andra än våldsamma medel att föreslå, för att besvärja en sådan ond ande, hvilken blifvit om icke väckt, dock mnärd genom våldsamt förfarande. Men för att kunna genomdrifva sådane våldsamma medel, och för att blott hafva den glädjen att se den ena kyrkan triumfera öfver den andra, förklara de sig beredde a!t göra koncessioner åt de Engelske radikalerne; desse skola blott skilja sig från Whigs, och sedan vill man göra för dem hvad Ofverhuset aldrig skulle tillåta Whigs att göra. Hurusida hufvudmännen för Tories gilla dessa anbud och de radikale löpa i nätet och låta begagna sig till att förtrycka de Irländske kathohkerne, kan endast tiden visa. Men af radikalernes beslut beror, huruvida Whigs skola kunna hålla sig uppe som ministrar eller ej. Under det partierna imedlertid bär strida om herraväldet, förbereda sig svårigheter i Canada, hvilka hoia att göra maktens besittning ingenting mindre ån afundsvärd. Visserligen har regeringen, för att gifva mera vigt åt parlamentsbesluj ten, skickat ett regemente soldater och ytterlii gare ett krigsskepp till Qnebec; visserligen har Lord Goslford hvarken sparat proklamationer emot offentliga sammankomster eller stränghet emot motsträfviga embetsmän. Men allt detta har dock ej kunnat forekomma, att sammarkomster blifvit hållda, der man fattat beslut, som I förkunna ingenting mindre än undergifvenhet. I Det vigtigaste beslutet var, att man icke vidare wille imgifvea några ansökningar om besvärens afhje Ipande. Och på det regeringen icke måtte hafva några intrader att disponera ultan provincialständernas tillstånd, afhålla sig de missnöjde från bruket af beskattbara artiklar, I På ett sätt, som redan skall hafva blifvit ganska kännubart, icke blott för finansdepartemenjtet, utan äfven för köpmännen i Quebec och I Montreal. — Hos oss äro handel och fabriker låter synbat i stigande, hvilket märkes på den I större lättheten att kunna skaffa sig penningar. I Äfven närma sig de trenne hufvud-jernvägarne mellan London och Birmingharn, Bristol och Southhampton hastigt s sin n fallandning: Sn RR