Aftonbladet – 26 september 1837, sida 1

I verkligen redan kommit i handgemäng. Enligt baron Bomfims rapport till krigsministern af den 28 Aug. bade hans division kl. 4 om morgo nen brutit upp från Leiria, och vid Campo de Chao de Feira stöit på kartisterne. Han ställde genast de sina i slagtordning. Elden varade med stor häftigbet från kl. 12 till 2, isynnerhet på venstra flygeln; men den högra dref fienden tillbaka. Nu befalldes ett kavalleri-anfall, då kartisterne ropade: viva! viva! Soldaterne sänkte sina värjor och blefvo stående midt emot hvarandra. Marskalken Saldanha och hertigen af Terceira ropade till karon Bomfim: låtom oss undvika blodsutgjutelse, hvartill han svarade: dragen era trupper tillbaka, så vill äfven jag låta elden upphöra. Detta skedde, och en vapenhvila afslots, enligt hvilken Bomfims trupper drogo sig tillbaka till Leiria och Sal-anhas till Alcobaca, ,dock med bibehållande af deras position vid Aljubarotta, ett ställe, ryktbart genom Johan I s seger. öfver Castilianerne år 1365. Här skulle kommissaner från båda partierna mötas, Baron Bomfim berömmer de sinas tapperhet och uppger sin förlust endast vill 40 döda och sårade, hvaremot andra underrättelser beräkna totalförlusten å ömse sidor till 300, , och de flesta sår försäkras vara dödliga, emedan man skjutit på pistolskotthåll. Afvenledes försäkras, att det kartistiska kavalleriet gjort ett lyckligt anfall mot. det konstitutionella, hvaraf en stor del ,öfvergått till fienden, och det skall hafva varit Bomfim och; Sa da Bandeira, som begärt stilleståndet, samt ho; marskalkerne infunnit sig utan värjor. D. 30 Aug. inträffade kommissarierne. De kartistiske föreslogo, att 1826 års karta skulle återställas och de Cortes, som, enl. densamma valdes, deri vidtaga några modifikationer. De sedan September förlidet år utnämnde embetsmän skulle bibehållas vid sina poster och de utfärdade finans-dekreterna lemnas orubbade. De konstitutionella kommissarierne ville likväl icke höra talas om detta förslag, och det enda man kunde komma öfverens om var, att båda partiernas sårade och deras läkare skulle behandlas med lika uppmärksamhet. Baron Bomfim förklarade nu, att han med ledsnad måste underrätta marskalken Saldanha, det stilleståndet efter 48 timmar skulle upphöra. Kartisterne hade derefter den 3 Sept. lemnat Alcobaca och marscherat till Golegau. Baron Bomfim hade foljt dem och inryckt i Santarem. Man befarade likväl, att Saldanha snart skulle åter visa sig utanför Lissabons murar, emedan hans styrka dagligen tillväxte, hvaremot de konstitutionelles försvagades, dels genom desertion, dels genom truppers försändande till garnisoner i Oporto, Santarem m. m, Salanha skall hafva skrifvit ett bref till flera ledamöter af det exalterade partiet, hvari han uppmanar dem att afstå från sitt efemera system, hvilket han kunde tillintetgöra när han ville, och skulle hafva gjort det redan, om han icke önskat spara menniskoblod. Inrikes ministern har meddelat Cortes Saldanhas förslag, men hvilket de ovilkorligt förkastat. Ministern sviflar icke på den kocstitutionella sakens framgång, men nödgas hkväl tillistå, att upproret allt mer och mer griper omkring sig. Det Lissabonska national-gardets nit befinner sig äfven i ett ständigt aftagande. Drottningens nedkomst väntas nu först i medlet af denna månad. Underrättelserna från Portugal ofver Frankrike se sakerna under en annan synpunkt, än de engelska tidningsutgifvarne, och skildra den lofvsnnämnda träffningen såsom ofördelaktig för I Saldanha och Terceira, hvilkas beligenhet skall vara högst kinkig. Imedlertid torde båda sidornvas uppgifter kunna anses mindre tillförlitliga, och sanningen måhända ligga midt emellan i begge. iSpanicn. Franska sändebudet i Madrid meddelar på telegrafisk väg nyheter från Madnd df den 9 dennes, enhgt hvilka Carlisterne åter börja sina I demonstrationer mot hufvudstaden 6000 af dem hafva nemligen visat sig i trakten af Qvintanar de la Orden; men deras uppträdande der tyCi kes ännu endast vara ett försök att afleda uppi märksamheten från andra företag. Espartero, isom blifvit förstärkt med 4 bataljoner af Oraas korps och lemningarna af Buerens springda division, skrifver den 6:te, att ban ärrade lemna I Beteta för att betäcka Madrid eller Cuenca t hvilketdera som skulle behöfvas. Det sednarg