Aftonbladet – 22 september 1837, sida 3

troligtvis Dutver otantnst mera lorstorande an torr. Denna förbättring har, besynnerligt nog, först blifI vit försökt i Turkiet, under Sultans beskydd och till hans fullkomliga nöje. Uppfinnaren är en ung man, vid namn John W. Cochrane, son af en köpman i New Hampshire i Förenta Staterna. De amerikanska bladen gifva om honow och hans uppfinning följande detaljer: Herr Cochrane upppfostrades icke till något gifvet yrke. Vid sexton års ålder visade Than en stor fallenhet och lust för mekaniska experimenter och sysselsatte sig oupphörhgt med Jinräattning af machinerier, hvilket hans far gillas I de och uppmuntrade, samt påkostade flera nsen dollars, för att skaffa honom åtskillig nödig apparat. Då han blott var aderton år gammal, gjorde han den ifrågavarande uppfinningen, men fullkomnade den icke förr än tre år derefter. Han reste då till Frankrike och England och visade sin kanonmodell för Ludwig Filip och William IV. Under det han, åren 1833—34, vistades i Paris, blef han af turkiska ambassadören anmodad att visa modellen för turkiska ministern i London, och reste derföre till Woolwich och verkställde en serie af experimeuter inför sistnämnde man, som så tyckte om dem, att han uppmanade Hr C. att besöka Sultan i Konstantinopel och till den ändan försåg honom med de mest smickrande rekommendationsbref ull den höga Porten. Hr Cochrane ankom till Konstantinopel i Februari 1836, mottogs med mycken utmärkelse och presenterades af storvisiren för Sultan. H. M. fann stort nöje i de med modellen anställda försök, sade sin öfvertygelse vara, att den skulle allmänt antagas, och bad honom gjuta en tolfpundare efter samma princip Han blef väl logerad, fick befordran inom artilleriet och försågs med så mirga arbetare, som han begärde till verkets fullbordande. Hr C., som fann, att icke något dugligt gjuteri eller skickliga arbetare funnos, måste gripa verket an med egna hander; och, ehuru icke inlärd till något slags machineri-tillverkning, lyckades han med mycket arbete och ihärdighet att göra de nödiga verktygen, borrar och en borrmachin för hästkraft, äfvensom anstalter för gjutning. Han göt och borrade tre kanoner, två ettpundare och en tolfpundare, hvilken lyckades så fullkomligt, som hen någonsin kunde önska. Den 14 September profsköt han denna pjes med fullkomlig framgång. inför de högre embetsmännen, som voro mycket nöjla och afgålvo en högst fördelaktig berättelse till sultan. Kanonen aflossades, i deras närvars och till deras stora förvåning, etthundra gånger på 15 minuter. Sultan, som knappast kuude tro detta, befallde Hr C. göra försöket i hans närvaro. Stora anstalter gjordes för experimente!, som skulle verkställas vid Tarasch, på europeiska sidan af Bosforen. 3000 man mihtär voro samlade på stället. Sultan kom, på den utsatta timman, öfver från I sitt sommar-residens på asiatiska sidan, med pomp och ståt. Då han nalkades, saluterade Hr C., på inrådan af Halil Pascha, Sultans måg och befälhafvare för landt-armcten, med 21 skott, hvilka icke upptogo två minuter. Då Sultan i detsamma steg upp på bryggan, sprang Halil, åtföljd af stor-visiren och andra höga embets-) män, H. M. till mötes, föll till jorden, kysste H. M:s fot och umtalade med stor glädje den lyckliga utgången af försöket med maschinkanonen, såsom han kallade den. Då Sultan kommit till sitt tält, efterskickade ham Hr C., och efter ett kort samtal, hvarunder denne mest, talade på turkiska, som han till en del lärt, bad sultan honom, i mycket nådiga termer, att verkställa försöket i hans närvaro. Kanonen aflossades, likasom förut, etthundrade gånger pål 13 minuter, hvarunder pipan tog en värme af 630 grader, under det den kringgående cylindern, som innehöll skotten, förblef jemförelsevis sval eller vid 250 graders temperatur. Sultan begärde kostnadsräkningen; och sedan Hr C. sagt, att den öfverlemnades åt H. M:s eget välbehag, begaf han sig följande dag på en uppvaktning, då han fick en guldbörs, som var en verkligen kejserlig skänk och tillräcklig att! göra hans framtida lycka. Hr C. for snart derefter tilbaka till Amerika, med den tillsägelsen, I att ban skulle få kontrakt om lefverans af ett stort antal dylika kanoner, när helst det fölle honom läghgt att fullgöra det. Hans uppfinning har sedermera blifvit tagen i skärskådande af American Institute; men huru detta slutats, vet den skottska tidningen icke. Ett NewYorks blad 2 ww. sa RR oa aa oo AT OM no on