STOCKHOLM den 21 Sep: Med de utländska posterna på förmi: gen ankommo tidmingar från Paris af den I!0 an London af den 12, samt från Hamburg el scn 15 dennes. Frankrike. Deputerade kammarens upplösning synes veikligen icke mera vara tvifvel underkasta: un man skall döma af vissa deputerades ätgs : i afseende på de förestående valen. ålunada hr Hr Garnier Pages d. 1 dennes aflåtit ect ck I, å Parisiska patriotiska valkommitteens vägn: di samtlige valmän i Frankrike. Han soöcke st bevisa, att upplösningen är oundviklig, vad än den dynastiska pressen må säga. Par: ne måste således vara på sin vakt, och ! de, när upplösningen kommer. Han uppu cr de medel, som patrioterne böra vidtaga Davids basrelief på Pantheon har väckt. vr skandal hos de rättrogne. Erkebiskopen Das ris har afgifvit ett herdab:ef, soin är må ct i hög grad. Början lyder så: Hr Kyrko e! Vid åsynen af den stora styggelse, som u eg för våra ögon, på solsidan af vårt beliga inför dessa mera än profana embleme van kommit i stället för Christi strålande ko, : för de krönta bilderna af gudlösa, otsp ic, förledande skriftställare, uppsatta i stället t: en ödmjuka och kyska herdinnan (Genoveva, a: iken kyrkan var helgad, innan den förvan ; till Pantheon), hvars beskydd räddat huv: den ur mången stor nöd, måste den rt e Clodvig och Carl den Store och den helige vv vig och det troende Frankrike, hela det de fäderneslandet uppbhäfva ett rop af sn 13 presterskapets och alla rätttrogna och frum na kristnas suckar och tårar måste gifva ell Måtte himmelen nöjas med denna boig Efter denna ingress foreskrifvas vissa bon: un der de nio kors-resningsdagarna. Jono ts Debats gycklar med Hr Erkebiskopen oc minner honom om hans ord till Carl NM: og fru Marias spira och Genovevas herdestaf M:s trons båda mägtiga stod — ord, de? tog allvarsamt, så att han boppades ait me oe båda stöden kunna lösgöra sig från I hvilket också, såsom man vet, lyckades och ledde folkets förbittring mot det erkeb: op liga palatset. Journal des Dsbats frågar: a na ej dylika minnen göra erkebiskopen is tig? Vore det ej tid att upphöra med den — na phraseologien? — De legitimistiska I a en