Aftonbladet – 19 september 1837, sida 1

let till pretendentens förmån. Enligt hans försäkran, ser man bland dess omgifning ganska få prester, knappt någon annan än hans bigtfader, Don Juan Echevarry. Don Carlos är enkelt klädd och lefver okonstladt. Han stiger bittida upp, och den enda förebråelse, hans fiender kunna göra honom, är, att han regelbundet förrättar sin andakt. Då Engelsmannen yttrade sitt hopp att snart få lyckönska honom tull hans ankomst till Madrid, svarade han, att häremot uppreste sig stora svårigheter, hvilka blott med tid och tålamod kunde öofvervinnas. Han trodde icke på någon annan intervention i spanska angelägenheterna, än qvadruppel-alliansens, hvilken redan förfelat sitt ändamål. Spanska folket är på hans sida, ty huru skulle han eljest kunnat. motstå, stora armer, som innehade befästade städer och ägde tillfälle att indrifva kontribution o. S. V.? Till Neapel har en spansk grand anländt från Don Carlos högqvarter, och ehuru mycket man i Neapel har att syssla med landets iore angelägenheter, har denne man likväl blifvit med förekommande artighet emottagen, haft audiens hos konungen och flera konferenser med ministrarne. Polen. Kejsar Nikolaus har i Wilna ganska nådigt emottagit polska adelsmarskalken och flere borgare. Slägtingarne till åtskilliga Polackar, förviste till Siberien eller de trans-kaukasiska provinserna, hafva inlemnat böneskrifter för dem, och general Dolgurucki har försäkrat petitionärerna, att kejsaren skulle göra allt möjligt afseende på deras begäran. , Ja, man hoppades till och med på en allmän amnesti, till följe hvaraf alla de landsförviste skulle få återvända till sina hemorter.