Aftonbladet – 16 september 1837, sida 1

Ulillntvily,y Uf 60 seglande fartyg fastställda taxor. Afresan sker Fredagen den 22 dennes. som BODENS TES TEESE SET SERENA AV GEFTETEENSOESNNSITS TNE DEN NYA MINISTERIELLA BROSCHYREN I ENGLAND. (Ur Spectator.) Ingen är nog obillig att vänta politisk liflighet, eller ens den vanliga portionen af hvad som gåroch gäller under benämningen af nyheter, i September. Folk tinka nu på ingenting annat än att skjuta rapphöns och att åta dem. att qvartera in Sig hos kusinerpva på landet, att fara till kapprännisgarne vid Doncastor, och andra dylika förnuftiga sätt att tillbringa sin tid. Denna tid af året är hvad man kallar den tröga årstiden; hvarföre? det skulle blifva svårt nog att utreda, såvida icke en större mångd menniskor än vi förmoda sysselsätta sig med politik; ty i det hela anse vi denna period af året vara vida angenämare än Julen, åtminstone för hvar och en som kan förflytta sig ut på landet en dag af de sju i veckan. Vi skulle tro, att det finnes vida mera helsosam och oskyldig njutning af lifvet i September, än i någon annan månad af året, till och med för Londonsboerne, fastän !WVest end icke är full af sus och dus hela natten, och Hyde Park : på fashionables om söndagen. NEAREST Det skulle derföre i yttersta måtto förråda brist på god smak, och vara utan all nytta, att under våra läsares närvarande stämning ge dem en alltför stor dosis allvarsam politik i vår vecko-revy af händelserne. Vi föreställa oss dock, att en liten smula lättsmält läsning om Whigs, I Tories och Radikaler kan utgöra en behaglig lyariation ; allmänhetens sysselsättningar. Materialierne ligga oss till hands i skepnad af en broschyr, tryckt hos Hidgmway, och kallad: Landets invertes utsigter under det nya parlamentet.? Denna broschyr är officiell, och kommer färsk från den mmisteriella fahria 9 N iken för sådana slags varor. Den har alla invertes kännemärken att vara framfödd till verlden i Downingstreet, och detta styrkes ytterligare af Morning Chronicles försäkran, att den s I uttalar ptänkesätten hos männen i administratioInen.v Och männen i administrationen, synas -I vara högeligen belåtna med sig sjelfva och sina utsigter, och utsigterna för landet. Af tonen i broschyren skulle man förmoda, att förlusten . vid parlamentvalen 1 de Engelska grefskapen s vore en välsignelse; att majoriteten i det Mel-i bourneska Underhuset är allt hvad man kan önska sig, och att de liberalas högsta och förnämsta pligt är att vara tacksamma för det Whigska statsmän sitta vid styret. Ia, det tillIstås öppet, att ministrarne icke skola utsätta sig ;, för faran att förlora sina platser, genom några ., genomgripande åtgärder. Till och med den ErrIländska municipalbillen, som i det sednaste parlamentet hade en majoritet af 89 röster för sig, i ; 4 r kommer att skrufvas ned till Torymåttstocken, oIty så tolka vi de milda och glatta fraserna i följande strof: Då mean betraktar scken med lugn, synes det verkligen icke var at någon särdeles stor vigt, antinnd genzImunicipalinrättningar nu genast organiseras i .6lalla större städer i Irland. Men det är tydligt och ch I klart, att hurudana följderna ock må blifva, grund1, valen nu måste läggas i Irland för den tillkommanatlde skipningen af Brittisk lag der i landet; och ett aI förutan korporationer kan denna lag hvarken herska i Irland eller annorstädes. Bevilja några korporationer nu, men var beredd att bevilja Hera i framtiden. Irländska kyrkobillen kommer att kastas i ter 3 z : ; på . skräpvrån, eller hvad är val meningen af föl.ujande? vOm tiondefrågan ännu ett par år lemnas oafgjord, så kommer ingen protestantisk kyrka att finnas i Irland, som är värd att tvista om, De, som ÖöneiIska att bibehålla hvad som ännu finnes qvar ar denna institutions böra besinna, huruvida icke i det hela det vore gt. bättre att låta lysa auktion på kyrkans egendom, och ar fsedermera atlöna presterskspet från den konsolidersde fonden, enligt en tariff, lämpad efter hvars och ens tjenstgöring och embetsåliggenden. I fell icke någonting dylikt göres, så blir det Lord Melbournes pligt, att icke vidare besvära sitt kabinett med denna fråga, utan attlåta henne gå sin gång, Fastön han af grundsats och känsla är den protestantiska religioner tillgilven, så tillhör detlikväl icke hans embetsåligganden att truga fördelar på as personer, som icke vilja mottaga dem, Följderna komma att stanna för deras räkning, och icke. för hans. an Således blifva de enda återstående frågorna, bc såsom broschyren säger, — Kyrkoskatten i England — revisionen af fattiglagarne — er