Aftonbladet – 15 september 1837, sida 3

(Införes på begäran JE Lilla Fredrik till Mamma; (straxt efter hans död.) Goda mamma! det är slut med min sjukdom, med min smärta Lägg ditt öra till mitt hjerta! Hör! — din Fredrik kämpat ut. Du, som såg mig endast lida, gret så bittert vid min qvida gläd dig, mamma! — duet är slut, Död!? — ja, menskor klaga så, änskönt döden lifvet skänker. — Mamma! när på mig du tänker, ser hit upp till himlen blå, och mig saknar, mig begråter; blickar jag, en engel, åter, tröstar mammas hjerta då. När du stundom helsar på gräfven med sin gröna tufvu, sitter der en tuturdufvi, sörjer en af dina små, då vill Fredrik stå dig nära, mången sanning till dig bira den ditt hjerta skall förstå,