-———AL XX e — ———— Strumpväfstolirnes roman. Ibland de sinnrikare uppfinningar i fabriksindustrien är onekligen strumpvälstolen. Om denna uppfiunings ursprung iunehaller en afhandheg af en Dr Ure foljande märkliga framställning: I en strumpfabrik, på Red Crossgatan i London, finnes uppsatt porträttet af en man, hvilken pekar på en strumpstol och talar med en qvinna, som stickar med strumpstickor. På målmngen finnes följande inskription: Den talangfulle William Lee, A. III. af S:t Johns college i Crambridge uppfann år 1589 denna nyttiga stickningsapparat, som, föraktad hemma, kom till Frankrike, och som, medan han för uppfinnaren blott var jern, blef guld för oss och andra. ill ett minne af honom förfårdigades denna tafla.? Konsten att för hand sticka strumpor blef först 28 år före strumpmachinens uppfinning till England införd frår Spanien. Det berättas, att Lee blef fördrifver från universitetet, emedan han gifte sig tvart e mot statuterna. Då han sedermera icke mec sin bustru hade något att lefva utaf, måste har Jifnära sig med strumpstickning, då han, drif. ven af nöd och för att öka sin tillverkning uppfann strumpsticknings-machinen. Troligart är dock en annan berättelse, som är gångse : Woodborough vid Nottingham, Lees födelseort Euligt den skall hans uppfinning varit föranledc af obesvarad kärlek. Den unge Lee skulle nemligen hafva förälskat sig i en vacker stickerska som blifvit rik derigenom, att hon hade fler flickor, som stickade, 1 sin tjenst. Den ung studenter lyckades ej blott genom ifrigt studiun af den älskades fingerfärdighet, att lära sig stick ningskonsten, utan föll äfven snart på den tan ken att frambringa artificiella fingrar, hvarmec flera maskor på en gång kunde stickas. Mai vet ej, om detta vackte den älskades afund eller om den qvinliga sysselsättningen nedsatt hans värde i hennes ögon; det vissa är, at hans frieri afvisades foraktligt. Flämnd dre bonom mu att allvarsamt tänka på realiserand af sin id; dagar och nätter offrade han p byggnaden af sin machin, och inom kort ti fullbordade han den nästan i det skick, hva! den gått till efterverlden. Sedan han for si broder och sina öfriga anhöriga visat bruket s machinen, uppsatte han den i Cleverton, nä! Nottingham, för att uppträda såsom en farli medtäflare för det qvinliga handarbetet, och få at visa sin fordna älskade, att en talangfu