Alla till Siberien förviste grofve brottslingar, men i synnerhet statsförbrytare, anviser man till vistelseort den höga norden eller östern i Ishafvets granskap; de ringare brottslipgarne deremot. få vitt hemvist i vestern och södern, förnämligast i guvernementet Tobolsk, som har det mildaste klimatet i hela Siberien och den mest framskridva sociella kultur. Man lemnar dem det den största möjliga frihet att sjelfve ordna sina lefnadsförhållanden. Bland dem finnas många, som både genom rang, härkomst och bild ning tillhörde de första sällskapskretsar, men här haft tillräcklig energi och beslutsamhet, att öfverge sitt förfinade Europeiska lef: adssätt och antaga det enklare Siberiska. Då de slutligen genom tvånget blifvit vane dervid, hör man dem icke sällan försäkra, att infodingarnes — Kossackers och bönders — lefnadssätt fore:aller dem vida drägligare, än de i början föreställde sig. De i äktenskap mellan sådane förviste och Sibeiiskor födde barnen röja intet spår al sitt Europeiska ursprung och sina förfäders fordnpa förhållanden. — Haraf förklaras den iakttagelse, att de nu för tiden i Siberien boende f. d. Iyske ädlingar, som lagt sig på åkerbiuk, jagt och andra näringstång, lika litet skilja sig från de öfriga folkklasserna, som de Tartariska furste-atterna3 alkomlingar. Denna sistnämnde folkstam hänger fast vid Jslamismen och söker, så vidt möjligt är, att bibehålla sin nauonalitet :en och oblandad, hvarföre de öfver allt lefva i afsöndrade sloboder och drifva sina yrken uteslutande för sig sjeltva. De Tyske förviste hafva deremot betydligt afvikit från sina fäders seder och bruk och antagit den i Siberien rådande innevånare-klassens, d. Vv. s. den Ryskas. Likväl hafva de blifvit sin religion trogna och tyckas sålunda likasom hafva itervändt till den urgamla patriarkaliska enkelheten Genom lugn, arbetsamhet och ordning, utmärka de sig fördelaktigt framför alla andra förvista. — De i Siberien lefvande, dit deporterade, Judarne emotstå med största ståndaktighet, och icke utan framgång, naturens och de omgifvande menniskornas inflytelse på deras uråldriga nationalitet. De åtnjuta der en större aktning och en mera förekommande välvilja å de öfriga innevånarnas sida, än må hända på något ställe af det Europeiska Ryssland. Mon anser dem nemligen der för ett själständigt folk af gemensamt ursprung med Tyskarne, emedan de allesammans tala Tyska. Det torde böra anmärkas, att ofvanstående utdrag ur den Ryska brochyren är hemtadt från Preussiska Statstidningen