Aftonbladet – 2 september 1837, sida 2

Hvad står folket der på Mynttorget och betraktar? Jo, det är Hr Hedboms nya bokhandelslokal, prydlig och elegant i sitt yttre, men änna mer i det inre, der allt blänker af lakering och förgyllning, och der, efter Parisiskt mönster, en nätt spiraltrappa förer till öfra våningen, hvilken är apterad för den egentliga konsthandeln, der den utländska, men egentligen den Fransyska, litografiens och grafstickelns vackraste alster finnas att beskåda, samt hvarest för öfrigt alla målningsoch ritnings-materialier äro att tillgå. Hela etablissementet är ordnadt med en smak och en kostnad, som hittills icke hos oss haft någon motsvarighet, och hvilken vi önska måtte betalas genom en talrik freqvens af köpare. — Men vi gå längre fram — åter en ny folksamling omkring ett hus i hörnet af Stadssmedjegatan och Kyrkbrinken, hvilket synes vara en gengångare från medeltiden, under den göthiska arkitekturens blomstringsperiod, der hela nedra våningen är försedd med en utbyggnad, något nära lik hvad man fordom kallade burspråket, med spetshvalf och ornamenter i göthisk stil, samt dessutom alla husets fönster försedda med sådana. Det är Hr Isbergs gamla boklåda, hvilken nu antagit denna modernt antika gestalt, invändigt visserligen lik en vanlig boklåda, men i det yttre så vida skiljande sig från alla bodar med de nu brukhga utbygda fönstren, att denna fönster-apparat står i harmoni med hela husets stil. — Annu några steg högre upp i Kyrkbrioken finner man en tredje boklåda, i det gamla huset Kronan, visserligen icke ordnad med samma yttre prakt, som de båda ofvannämnda, men hvilken har den fortjenst, som i åtskilligas ögon ej är liten, den att vara spritt ny. Det är Herrar Fritzes och Bagges, hvilka isynnerhet lagt sig på den Tyska litografiens alster, och försälja dem till godt pris. Många åskådare fröjda sig åt de granna utbyggnadernva, andra åt de vackra bilderna, som sitta i fönstren, men några äfven åt det glädjande tidstecknet af bokhandelns blomstring. När bokhandlare, säga de, kunna köpa egna hus och använda så mycken kostnad på deras ornerande, måste mycket böcker köpas hos dem, och den, som köper böcker, han läser dem väl äfven och drar någon nytta af hvad han läst. Så hafva vi hört åtskilliga räsonnera, och vi hoppas att de måtte hafva rätt. Då vi nu fört läsaren omkring, för att visa bonom den enskildta industriens bemödanden, att försköna Stockholms gator, böra vi ej förgäta, att visa honom ett resultat äfven af allmänna auktoriteters bemödanden i detta fall, och bedja honom derföre göra oss sällskap till Köpmanstorget. I stället för de tvenne hus, sem här lågo midt emot Köpmans-gatan, och hvilka staden inköpt och nedrifvit, har en apparelj af huggen granit blifvit anlagd med breda och jemna nedgångar till Österlånggatan, och i inböjningen mellan dem är en brunn uppförd, ämnad att ersätta den gamla brunnen i den nära liggande Bruunsgränden, hvilken kommer att borttagas. Snyggheten, och som vi hoppas, jemväl sundheten, vinna obestridligt genom detta arrangement, och den friare våderväxling som häraf uppkommit. Äfven böra vi ej lemna obemärkt, att Österlånggatan är under arbete för att repareras efter den förbättrade methoden, och medelst betäckta kanaler befrias från d2 midt öfver gatan lagda, öppna och gropiga, samt för både åkande och gående så besvärliga rännstenarna, medelst betäckta afloppskanaler. Då det hos oss går så trögt och långsamt eller rättare alls icke går med reformer i stort, är det åtminstone?glädjande, att få göra rättvisa åt retormer i smått. Såsom ännu ett tecken för de mindre reformerna må vi erinra, att deputerade från hufvudstadens församlingar blifvit af Hr Öfverståthållaren sammankallade till nästa onsdav. för att vtt