Aftonbladet – 30 augusti 1837, sida 1

UTRIKES. Brasilien. Ett bref från Rio Janeiro af den 18 Apri uppdrager en tafla af detta lands stallning, son är ingenting mindre än tröstande. Det hete deri: För närvarande är här temligen tyst in om politikens verld. Den i allmänhet föga äl skade regenten fortfar att bibehålla nuvarand minister, ehuru den offentliga meningens orga ner redan en längre tid bemödat sig att ådaga lägga dess oskicklighet för statsärendernas led ning, under ett ständigt upprepande af valsprå ket: mutandum est ministerium, och Brasi liens med hvarje dag allt mer invecklade till stånd rättfärdigar en sådan önskan. Det böj likväl medgifvas, att bristen på män med högrt skicklighet, är beklagligen alltför känhar, och att man redan förut mer än en gång blifvit be dragen, då man hoppats på bättre tider genom andra ministrar. Jag kan för öfrigt icke gifve er någon trognare skildring om vår belägenhet, än genom ett utdrag ur ett tal, bållet af en blanc landets aktningsvärdaste män, kyrkoherden Barreto, vid sista deputerade-valet i Pernambucco. Han säger der, ibland annat: Religionens rost förenar sig med Brasiliens, detta vårt fäderneslands, hvars kraft är splittrad i faktioner, och bruten af tvedrägt; som är söndradt af äfventyrare, underkutvadt al de listigaste, samt lemnadt till pris åt några fås okunnighet, mångas egennytta, otaligas illvilja och allas likgiltighet: som ser sina söner slagtas i frihetens namn. utan att någonsin få glädja sig af frihetens njutmög; som skakas al anarkiens kanondundei från ena ändan af riket till den andra, som räddat sig uv strömmar af blod, endast för at störta i en omällig afguud al kabaler; som när rer otacksamma och forrädare vid sm barm som, tack vare några febersjuke och andeskidande statsmäns hjeruspöken och tomma löften med så många elementer till välfärd, endast ut