Aftonbladet – 25 augusti 1837, sida 2

efter långa undersökningar och beräkningar velat finna: att i mellersta och nordliga Europa en viss areal jord, planterad Knedhvitbetor ger mera socker, än en lika arealjord i kolonierna planterad med sockerrör, samt att arbetskostnaden för beredningen af en qvantitet socker i kolonierna af sockerrör är större, än för beredningen af samma qvantitet i Europa och af dess bästa surrogater. Från dessa undersökningal har herr Gubernialrådet ledt en beräkning ofver. den areal, som inom hvarje af åtskilliga Eure pas länder skulle fordras, för att producera råamnet till landets hela sockerbehof, och funnit denna areal blifva vida ringare än man någonsin kunnat förmoda. Ett arbete, innefattande grunderne för och resultaterna af dessa herr Gubernialrådets beräkningar, lärer mot årets slut vara att förvänta i tyska bokhandeln. För någon tid sedan nämndes, att hvitbetan fått en medtäflare i kurbitsen eller pumpan. Man påstår, att denna sednare skall vara högst sockerrik, och man antager, att den i sydligare länder kommer att uttränga hvitbetan, som i likhet med andra rotväxter är saftrikare och mera sockerrik i nordligare klimater, än i de sydliga. Redan i södra Frankrike är hvitbetan föga gifvande, hvaremot pumpan, under detta klimatstreck, upnår en för oss okänd storlek och sötma. En Herr Ludvig Hoffmann i Wien har redan i början af detta år tagit patent på krystallsockerstillverkning af pumpa, och erbjudi sig att, mot ett honorarium af 200 dukater, lemna praktisk undervisning i sin konst.