Aftonbladet – 16 augusti 1837, sida 2

igen är föremål för KammarhRältens handlägga ning och åtal efter uppbördsförlattningarne, Re1 visorerne likval, så vidt omständigheterna med gifva, icke böra förbigå detaljerne. Under Revision af Statskontorets räkenskaper torde ock upplysning vinnas om hvad som på en tid af sista Riksdag utgjorde ämne för så mycken förundran, eller den för år 1832 upplkomne statsbrist af 361,000 R:dr. Det är vällt sannt, att verkligheten ådagalades, och att ut-J: redningen deraf egentligen tillhört den nästföregående Revisionen; men deremot kan ingen annan Revision än den, som omfattar 1834 års för-! valtning, göra åskådligt, hvad som sa väl be-j: höfver i dagen framställas, huru ett penningej verk ända inpå slutet af 1834 kunnat reda sig med en för år 1832 uppkommen brist till of-1, vannämnde belopp; likasom det tillhör nu på-J, gående Revision för år 1835, att utreda huru, det kunnat bära sig, att, oaktadt Statskontoret,. dertill föranledt af anmälan från den af dessj: medlemmar, som under Riksdagen biträdde Statsutskottet, till Kongl. Maj:t i underdånighet inberattat och Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse till Statsutskottet af den 11 April 1835 förklarat, att en verklig brist i Statsverkets tillgångar af icke mindre än 720,000 Rdr skulle för år 1833 uppkomma, och oaktadt Ständerne till fyllande deraf ej anslogo mera än 570,000 Rdr, ingen af de af Statskontoret, som det visade S sig, alldeles påtagligt framställde olägenheter Å , ändock inträffat, emedan om en slik utredning: ej nöjaktigt sker, Statskontorets uppgifter och beräkningar en annan gång ej torde lemnas nägot vitsord, äfven om de, såsom denna gång skedde, innehålla ett slags vädjande till Konungen emot en Statsutskouets åtgärd, som ännu ! icke hos Ständerne blifvit anmäld. I följd af Ständernes underdiniga skrifvelse den 5 Januari 1835, skola i ofrigt Revisorerne nu mera, från och med samma år, till rättelse äga att tillgå Jiggarejordeböcker Sfver alla kronans hus och byggnader med tillhörande inventarier. Utan tvifvel torde ock konvojmedlens disposition äfven denna ging, såsom vid flera förut hållna Revisioner, ådraga sig en serskild uppmärksamhet, destoheldre sedan numera, angående berörde medel, som under namn af afgift till handelsoch sjöfarts-fonden utgå, serskilda beslut af Rikets Ständer blifvit vidtagne. Uti underdånig skrifvelse den 23 Februari 1835, anhöllo Ständerne nemligen, dels att, som vid förvaltningen för åren 1831 och 1332 förekommit anmärkningar, hvaröfver definitivt beslut ej kunde meddelas, i behörig ordning målte utredas och bestämmas, huruvida anmärkningarne kunde föranleda till någon ersättningseller ansvars-påföljd, dels attruti hulfvudboken för ar 1834 visse befunne brister måtte afhjelpas, dels att hvad af ifrågavarande afgift, som ullförene utgått olika för olika varor, eller ömsom med 5, ömsom med 10 och ömsom med 15 procent af tullen, måtte i Istället bestämmas till 10 procent af tullen å alIla varor, och att hvad som kunde öfverblifva, sedan den till 120,000 Rdr kalkylerade behofssumman i och för dåvarande förhållande til Barbaresk-staterne utgått, måtte afsättas och, efIter Kommerskollegii samt Handels societeternes i Rikets större sjöoch stapelståder hörande, lanvändas för Svenska handelns och sjöfartens lutvidgande och befrämjande, och dels att KonI voj-kommissariatet måtte upphöra och dess beI fattning öfverflyttas till Kommerskollegium. J Revisorerne blifva i tillfälle att erfara i hvad I mån detta Ständernes beslut medfört någon verkan, och derjemte om den allmänt kända dispositionen af 50,000 Rdr Bko arligen för er vida längre tid än till nästa Riksdag, till Trollhättekanalens utvidgande, eller andra dyhka, såsom till lån af 60,000 Rdr Bko till Motala verkstad eller Götha kanal m. m., skett efter elle; utan deras hörande, hvilkas yttrande Ständernt I gjort till vilkor för deras beslut, samt tillika on Jafgiftens bestämmande till 10 proc. af tullen i Jalla varor, gynnat eller motarbetat Ständerne: syftning att ej öka utan snarare minska inkoimsten på det hela. (Slutet följer). LM —