pötedga, som, efter Äder undsnåvise tanka, borde med upphäfvande af de onödiga banå, som nu fjettra den enskilda industsen, utgå från principer af den största möjliga frihet i fråga om sillverkningssätt och tillverkningsquantum; semt Wi till denna underåanig2 framställning den 24 Maj nämnde år lemnat Wårt Nädiga bifall, äfvenso m Wi sedermera genom Nådig Kungörelse af den 16 Ne 1835 förklarat, att handel med och förbrukning a? Fackjern inom Riket skall vara fullkomligt fri, utan Hinder af de imskränkningar, som deremot förut funnits; så och efter det den tillförordnade BergsKommissionen den 25 Nov. 1835 till Eder sflemnat berättelse angående den åt densamma uppdragna och verkställda undersökning, hafven J den 7 Mars 1833, jemte företeende Ar samma berättelse, till Oss i underdåni; ghet inkommit med förslag til: ny Smides-3tadga, deröfrer Wi inhämtat Bruks-Secietetens undsrdåniga utlåtande, hvarefter och sedan ej mindre enskilde Hruksägare, utan ock flere: Bergsmän med underdåniga an: märkningar emot det af Eder upprättade förslag till Oss: inkommit, J slutligen den 3 och 24 Nov. nästlidst år deröfver Eder i ungbrdånighet yttrat. Då Winui Nådigt Ofvervägande tagit, hvadii detta för Riket maktpåliggande ärende förekommit, har Wår Nådiga uppmärksamhet ej undfallit, hurnsom den af Ecter, uti Eder underdåniga skrifvelse den 11 April 1838; uttalad grundsats , att en ny SmidesStadga berde grunda sig på den största möjiiga frihet i fråga om til Uverkningssätt och tillverkningsquantum. blifvit utv det upprättade underdåniga förslaget i så måtto förbisedd, som rättigheten till anläggning al nya stån: gjernshärdar samt till fri och oinskränkt tilverkningsrätt vid dåm, som redcån äro inrättade, deruti ansetts icke kuzma tillerkännas andra än sådama Bruksäzare, som lunde visa sig vara innehafvare af ett 1öreslaget visst quantum skogsoch kolfång, eller ock af ett redan privilegiera dt visst smides sbelopp. Och som, ätrad J ock sjellve yttrat, alsigten nu ärr att äfven här i landet intöra ett till Jerrhandteringen lämpadt friare Närings-System och derpå beroende industriel utveckling och förkofran, men dermed icke kan förenas den okkhet i tillämpningen, att öppna utvägar dertill för den med högre smidesrätt och större skoastillgång-förI sedde Bruks sägaren, men deremot inskränka dem för len del af dem, som halva mindre smidesrätt och I mindre skogstillgångar: så och med fästadt Iådigt alseende på de hos der förefallna öfverlägg ningar, samt med Nådig uppmärksamhet på Bruks-Societe tens underdåniga anhållan, att jernverksägare i allmänhet må erhålla tillåtelse till stor tillökning i smij desrätte n, som motsrzarar den tiltökade tillgängliga koltillgång, som jernzerksägaren kan visa sig inneI hatva ller disponera, hafve WI ansett Oss så myc) ket mindre böra antsga det af Eder uppgjorda: förslag, .som, enligt BorgsKommissionens berättelse, hvilken J i Oss i underdånighet insändt, skogarne vid den af samma Kommission håltna undersökning ansetts kunna antagas vara för Svenska jernhandterinPi gen så väl hädanefter som hitintills tillräckliga, hvil ket förhållende, bland) annat, föranledt Wåra 1! ådiga Bref af den:7 Maj 1936 och den 5 Maj 1837, angående en frå tillverkningsoch vågföringsvätt : vissa fall undar sistlidet och innevarande är; i:följd ! hvaraf WI härigenom velat hafva Eder . Nåder anI befalldt att, så skyndsamt som ske kan, till Oss i underdånighet inkomma med ett å nyo utarbetadt T förslag till Smides-stadga, grundad på der, med I rättvisa, billighet och Fäderneslandets väl öfverl ensstämmende grundsxats, att så väl vid da redan I varande jernverks-anzäggningar, som vid dem, hvilka hädanafter kunaa komma i fråga att inrättas, fri Sllverkningsoch vågföringsrätt är tillåten ji mån af den skogsällgång, som ägaren kan visa sig ll innehafva eller disponera, uten att den koltillgång, I som för brukets drift derifrån ärtigen. hemtas, är för jandra jornbruk, ädlare verk eller inom tacitjernsbergslag för tackjerz ansblåsningen örat påräknad, eller kan medföra störrs åtgång af skog, än som. på det af jernverksägaren dispo nerade skogsområde årligen I Btervexor: hva relter WT vele på. grundlagseniigt sätt Wårt nådiga beslut meddela, Frågan om regleringen ef beskattningen för ie nbruk och jemverks-anläsgningar finne WI vara ett ämne, hvarmed Wi emotö57 6 i Regeringstormen icke j vele Gss annorlunda befatta, än genom den framställning, som Rikets Ständer vid nästlidne Riksdag arsett vara at belh vofret påkall.d.. Då, i den mån en friare jerntillverkniugsrätt än hittils kommer ztt medgifvas, jerntillverkning s-beloppet för hela Riket ockaå otvifvela ktiv at kommer att ökas, hatve WI velat vara betänkte på utvägar för afsättning af en sålunda uppkommande större jernproduktion, utan att sådant må förorsaka nedsättning 1 försäljningsyr iset; och som till vinnande af detta ändamål måsee bidraga, att jerntillverkningen bedrifves efter de förbättrade smidesmethoder, som erlaren-iheten under en sednare tid pgifvit vid handen: vele I WI härmed i Nåder hafva Eder anbefaltldt att, i öfjverensstämmelse med Edre under den 41 April 1533 uttalade åsigter, så skyndsamt som ske kan, hos Oss i underdånighet föreslå de åtgärder, som för begagrande ft förbättrade smidesmethoder kunna vara af . behofret påkallade, och som, utan att lägga band på industri-idkarens egen omtanka och verksamhet, kanna underlätta hans bemödanden till egen båtna id och allmänt väl, WL befalle c. Stockholms tlott den 11 Augusti 1837. CARL JOHAN. j Georg Ulfsparre, Dagligt Allehanda för i dag har, under sken af sjelfförsvar, till alla delar underskrifvit Minervas oeh Freyas anfall på Aftonbladet. Sållanda återfinner man i D. Allehanda, såsom i en