j . Toch uppmuntrar, de pligttrogna representanterkrande, hotande eller våldsamma, med ett ord, konstitutions-vidriga inflytelser, som en ljusskygg och onationell minister kan tillåta sig, för att genom valens beherskande eller förvillande skaffa sig en slafvisk representant-kammare, d. v. s. ett lydigt verktyg för sina absolutistiska planer. Det bevakar sålunda kamrarnes syftnirg och hela förfarande, underhåller dem i en fortsatt kännedom om folkets önskningar och tänkesätt, utdelar frimodigt, men med hof-. samhet, beröm och tadel, och belönar, stöder ne genom betygelser af bifall, aktning och kärlek. Om slutligen rörelsepartiet sjelft sitter på representationens bänkar, visar det sig innerligt genomträngdt af sitt uppdrags vigt och helgd, vårdar nitiskt konstitutionen och hvarje konstitutionell rätt, åtnöjer sig ej med tomma löften, ja icke ens med ett blott faktiskt, tillfälligt iakttagande deraf, utan fordrar garantier för de konstitutionella rättigheternas okränkbarhet, bemö dar sig, att på konstitutionel väg förska ffa hvarje förnuftsenlig rätt sitt behöriga erkännande, så vidt detta fattas, eller historiska traditioner ligga i vägen derför; understödjer troget en konstitutionellt sinnad minister, som visar sig vän af den upplysta allmänna meningen och den ädlare tidsandan; men för, utan fruktan, med alla af konstitutionen medgifna vapen, ett rastlöst krig mot de maktägande, som afvikit från det rättas väg, obekymrade om deras gunst el ler ogunst, alltid ihågkommande skyldigheten, att förkunna sanningen, lika dyrbar för fursten som för foket, att skydda den för fursten och I folket lika dyrbara rättvisan, samt befordra det. för fursten och folket lika ärofulla och välsignelserika framskridandet på civilisationens och den allmänna nyttans väg. Detta är rörelsepartiets karakteristik i nämnde ords egentliga bemärkelse, och sådan det äfven i verkligheten allmännast visar sig. Det är således väsendtligan skildt från omhvålfningspartiet, hvilket ej aktar lagens och rättvisans gränser, utan will genom fysiskt våld förstöra hvad som misshagar det, och genom terroristiska maktspråk införa hvad det lyster, liksom stillaståendets parti skiljer sig ifrån den ursinniga reaktionens. Om man imedlertid endast antar tvenne sidor eller hufvudpartier, hör visserligen även hit omhyälfningspartiet, såsom rörelsepartiets yttersta nyans, äfvensom sillestånds eller motstånds-partiets öfverdrifnaste reaktion. Jemförelsevis kan likväl det ädlare och förnuftigare rörelsepartiet anses som ett motstånd emot det MI MMMM ---—Q KÖ b Oo.n—nnnmn—n-—ny—nnsn——mnb ———A omh välfvande — som de republikanske Girondisterne af det terroristiska Berget utskrekos som ett motståndsparti — på samma sätt som den moderatare delen af motstånds-eller stille-! ståndsmännen kunna af de fanatiske reaktionä-! rerne sägas tillhöra muvementet och således in-! begripas i den allmänna förkastelsedom, de af kunna öfver det sistnämnda. Reakt:ons-partiet vill återföra oss till medeltidens adelsoch påfvevälde, och skulle, till alla frihetsidders krossande, vilja begagna styrelsens våldsammaste absolutism. Motståndspartiet biträder väl ofta denna faktion, utan att sjelf j ana det, men består, hufvudsakligen, af såda-! na, som ej äro mägtiga att inse det sanna förhållandet mellan naturlig och historisk, förnuftig och positif rätt och traditionella anspråk, eller som genom sina personliga eller ståndsintressen al!hållas från att inse det, som följakt8 ligen ärligt hålla rörelsemännens bemödanden förS skadliga och förkastliga; eller som, i fall de äf-v ven inse dessa bemödandens rättmätighet och f: heoretiska oklanderlighet, likväl befara, att, om vägen en gång öppnas, rörelsen skall framgå I k lltför långt och alltfor hastigt, samt att revolu-k! och förderfligt inom samfundet, äfven det goda 8! yttiga begrafvas under gemensamma ruiner. Aflo ngest för spökena af en Robespierre och Maat, — hvilka några bland omhvälfningsmännen aft den fräcka därskapen att söka med sinalel ;esvärjelser framkalla — ställa de sig äfven med fö vilja emot en Lafayette, en Benjamin Contant, ja, till och med en Royer Collard, äfvench Melbourne och begära lugn, d. v. s. stl Ida istående, för hvad pris som helst. En anan del af motståndsmännen frukta väl ickeda evolutionen, men väl förlusten af några dyrbai Va 2 historiska privilegier, eller andra faktiskt innede afvande värdigheter, pekuniära fördelar eller prei de pgativer framför det öfriga samfundet. De för-1) ara sin illa grundade, men likväl existerandel na