Aftonbladet – 2 augusti 1837, sida 2

SE HULVIL BLaeUti, oll Jaägypd CH Skall dl 12V Q0ilars på hvarje emigrant, En Norsk tidning innehåller ett bref från en til Amerika utvandrad Norsk bondeson, hvilken i provinsen Massachusetts fåstat sig i urmakare yrket och tyckes der vara på det högsta belåten med sin nya ställning. Vi anse skrifvelsen, synnerligast genom den intressanta, enkla, frisinnade och friska karakter, som den uppenbarar sig, säkert lika mycket från den Norska hembygdens fjälldalar medförd som af det republikanska lifvet på den nya fosterjorden sedan ytterligare utbildad, väl förtjena läggas till de två eller tre dylika, vi för någon tid sedan meddelade våra läsare. Fall River Massachusetts 27 Februari 1837. Käre föräldrar! Då nu min käre mästare reser hem för att afhämta sin familj, har jag så god anledning att skrifva er till och underrätta er alla om att jag anser det hafva varit min lycka att jag for öfver hit, och att jag följaktligen befinner mig mycket väl och vid ständigt god helsa. Jag vill genom dessa rader, i förtröstan att de blifva med fägnad emottagna, gifva eder en kort underrättelse om Amerika. Den del af Amerika, som vi bo i, kallas de Förenade Staterne; det är en ofantligt stor landsträcka, hvaraf det inre är för det mesta ouppodladt och just rätta stället för utflyttare att bege sig till; man kan der köpa jord för nästan ingenting och bruka den, då manm derpå lefver ganska godt. Landet är öfvermåttan godt. Staterna äro omkring 30) de der förenat sig under en styrelse, hålla som Norge Storting, kallade kongresser, och folket väljer alla regeringspersonerne, af hvilka den högste kallas President och blifver utvald endast för 4 år, och när de icke längre vilja hafva honom som sådan, välja de en amnan, oeh sedan är han icke ansedd mer än en annan närande medlem af samhället, hvaraf synes att här är ingen skilnad på fattige och rika, när man blott uppför sig väl och folket anser en duglig och väljer en, och således har hvar och en rätt att blifva öfrerhetsperson. Folkmängden är omkring 18 millioner meniskor. Sederna äro något olika dem der hemma, ch man talar öfver allt Engelska; jag har deri a pass kommit mig före, attjag kan förstå dem, ch mesta dels tala med dem. Härfinnes egna ryntsorter, nemligen — Dollars och Cents, ch det är det nog af. Regeringen har så mycet pengar, att hon beslutat detta år gifva folet tillbaka 200 millioner Dollars, utdelade ef) Brefskrifvaren misstar sig litet i denna omständighet, liksom i en följande uppgift om