gt självy VE MP TOA hvilkas tillförlitlighet red. ej har skäl att tvifla. Vi kunna icke låta denna i offentliga bladet in: tagna och undervisningen rörande artikel passera utan anmärkningar, och om dessa äro rikti : ga, lägga vi statens blad till last forsumligheten au icke hafva gjort dem och dess sålunda röjda liknöjdhet för en af fosterlandets vigtigaste an gelägenheter. . Den insände artikeln förskrifver sig från Hr prosten Holm i Själevad, som är i beständigt muvemang isynnerhet för att åstadkomma den älskliga rörelse, som heter march på stället. Det-: ta sednare gäller dock icke om rörelse inom den enskilda hushållningen, för hvilken, som man sett af tidningarne, Hr prosten Holm visat sig mycket verksam. Herr prosten antar först, att opinionen icke är för ökade skolor, och härpå har Hr prosten funnit ett bevis i den motvilja, hvarmed förslaget om en skolinrättning mottogs i hans egen församling. Dernäst antar Hr H., att behof icke göres ai ökade skolor, emedan antalet af lärjungar vid Hernösands läroverk från 1825 till 1837 betydligen aftagit, ehuru folkmängden under tiden ökat sig. Detta aftagande är dock mindre vid gymnasium än vid skolan. På grund af denna erfarenhet föreslår Herr prosten, att skolornas antal på landet ej må förökas, men att klockarne, som nu kun-: ra föra ett sysslolost Hf hela veckan igenom, mätte sättas i mödvändighet att uppfylla det ågande som kyrkolagerm och flera Kongl. för-. dnirgar dem föreskrifva, nemligen att undervisa allmogens eck de fattigas barn i läsa och skrifva. Sedan detta först skett, kunde, förmenar År prosten, en mtisk biskop tillhålla pre-sterskapet, att äfven uppfylla dess akicgande, och på detta sätt skall ändamålet vinnas tillräckligen, utan att landet betungas med nya skolmästare, hvilka dock onödigtvis skulle öka de lärandes antal i samhället. — Undervisningen bör för öfrigt endast gifvas i kristendomslara, i: thy att frukta Gud, ära Konungen och älska sina bröder anses för hvarje medborgares första pligt. Slutligen anser Hr prosten verkställigheten af förslaget icke böra öfverlemnas at församlingarne, icke heller åt regeringen, utan åt Landshöfdin-. geembetet och konsistorium. i Om det vore möjligt att i en tidning framställa ett helt uppfostringssystem, skulle man icke behöfva ens namna Hr prosten Holms rä-! sonnement, för att fälla det inför hvarje aldrig så litet upplyst person; men här måste vi foöl-! ja nämnde räsonnement, för att dertill foga de anmärkningar, förutan hvilka Statstidningen ic-; ke bordt offentliggöra detsamma. I Först måste vi erinra, att nödvändigheten af undervisning alldeles icke beror af opinionen: derom, aldraminst af opinionen inom en viss församling, om denna än vore prosten Holms: egen. : För det andra bör anmärkas, att opinionen ! inom Själevad icke har mycket att betyda, i j-mförelse med opinionen inom hela riket, och hos alla dessa som ansett undervisning så mnödig, att de för densamma uppoffrat stora sum-: mor, och ej sällan hela sin egendom. Kan prosten Holm vara okunnig om att en mängd nya skolor i sednare tider blifvit anlagda, och kan man ens med säkerhet antaga, att det varit motvilja för undervisning, som förmått Själevadsboerne att afslå Hr prostens förslag. Andra pastorer hafva genomdrifvit sina skolförslager och man räknar dem detta till heder, måhända hafva de dervid användt någon egenskap, som Hr prosten saknar. De upplystares opinion har högt uttalat sig för undervisningen, och om allmogen på några ställen ej gjort det lika högt, bör man erinra sig, för det första, att allmogen fått minst af den underbyggnad, som låter oss inse kunskapernas nytta, och för det andra, att allmogens betänklighet med nya skolmrättningar mera sällan härrör af vanvördnad för kunskaper, än af fruktan för något med sko-: lorne förenadt, och af misstroende för duglig I heten af de förslag man gjort dem. — Att vid Hernösands läroverk de studerandes antal afta-! Ft, bevisar ingenting, om man ej kan visa I att de studeramdes antal öfver hela riket ngt. Men det förhåller sig tvertom; fera! skeler äro inrättade, och Statstidningen har sjelf offentliggjort alla de uppgifter, som skulle visa att undervisningen är i tilltagande. fa Eller har Statstidningen endast velat på re-j geringens vägnar skryta med uppgifter, som den ansett osanna, eller önskat vara det? Om lärjungarnes antal vid ett gymnasium eller stiftsIsraverk aftasver. kan sådant härröra dels deraf