Aftonbladet – 31 juli 1837, sida 3

dervarande anhöriga, Hr Löjtnanten Ström cch dess fru, hos hvilka Fru ErkeBiskopinnan redan tvenne dagar förut hade inträffat. Fredagen den 21, på tor middagen, då Hr ErkeBiskopen som hastigast passerade härigenom, fingo stadens presterskap och schole stat tillfälle att hos honom göra sin uppvaktning, anlörde af pastor och inspektor schole, Hr Föältprosten Enebom, som helsade Hr ErkeBiskopen välkommen till Dala bygder, Hr Erke Biskopens fäsernebygder, och önskade, att Svenska kyrkan och Fäderneslandet länge, länge måtte tå behålla honem: och besvarade Hr ErkeBiskopen denna he!sning på sitt vanliga hjertliga och intrycksfulla sätt, — I söndags, den 23, näst före högmåsso-gudstjenstens början, ankom lir ErkeBiskopen till Christinä kyrka och täcktes derstädes göra altartjensten, samt höll ett högtidligt och rörande tal till församlingen, i det tempel, der han, för första gången, for ett halft århundrade sedan,) ett fattigt barn, inträdde och höjde späda händer till den Allsmägtige. Onskligt vore, att Hr Erkebiskopen ville ur silt minne uppteckna detta herrliga och Öfverraskande extemporerade tal och detsamma hit ynnestfullt öfversända, Hvem vore, som ej ville ega det och läsa och återläsa det? — På eftermiddagen i Måndags den 24 lemnade Hr ErkeBiskopen Morbygden och begat sig till stora Tuna, der han ämnade, efter ett besok i Prostgården, taga nattqvarter på Grängshammar, och sedan, genom Säther, Hedemora och Sala, fortsätta resan till Stockholm, dit han lär komma i afton. Vördnad och tillgifvenhet töljde honom öfverallt, Hvar och en, som lertill såg sig tillfälle, tällade att närma sig honom, ljertligt tryckte han handen på sina gamla kamrater ch vänner, och hvarhelst han syntes, var ea högtidig glädje, (PT. f. bt, Kl L.) ) fir ErkeBiskopen intogs i Fahlu skola 1787 den den 13 Februari.