Aftonbladet – 31 juli 1837, sida 2

SCH toddes ImInojuigen kunna stalla sakerna till n rätta, : Amerika. t Från NewYork har man underrättelser, som r visa den kommerciella ställningen i en mera -gynnande dager. Stora partier varor, äfvensom r klingande mynt, hade afgått till Europa. — ; Från Mexiko berättas om en obetydlig insur-!rektion, som af en grefve Montezuma blifvit tillställd, för att åter införa 1824 års konstitution. I Insurgenterne, 280 till antalet, hade blifvit slag-jne, Montezuma stupat och de ofrige anförarne fallit i segrarens händer. I sitt budskap till 5 kongressen yttrar presideuten, Bustamente, att, ) Idå alla andra makter äro fredhbgt sinnade mot I Mexiko, han måste undantaga Förenta Stiter-jna.? Han hoppades väl, att det goda förstån; det skulle kunna återställas ; men i annat fall I skulle nationen veta intaga en ställning, som dess I värdighet och heder bjuda. Regeriugen vid toge alla medil, för att åter till undergifverhet bringa de uppresta provinserna Texas, CaliforI nien och en del af San Luiz. I Ostindien. Från Calcutta skrifves under den 12 Februari. Indien har sällan varit så lugnt som för närvai rande. Det hlla fälttåget i Gomsur, en af presidentskapet Madrass bergsprovinser, är slutadt, och man har qvarlemnat två regementen som bej sättning på högslatterna, så att från Himalaya till Ceylon är för närvarande icke ens ett kompani trupper i krigstjenstgöring. Regeringen har begagnat detta sällsynta och förmodligen korta lugn, för att verkställa några nödvändiga företag. Anläggningen af den stora vägen melCalcutta och Bombay, som skall gifva nytt hf åt medlersta Indiens handelsrörelse, bedrifves med allvar; man bygger ångfartyg för sjöfarten på Ganges, och ett beväpnadt sådant, Diana, har afgått till Singapore, för att der kryssa mot de Malayiske sjöröfvarena. Kompaniets bemödanden att införa bättre bomulls arter börjar bära frukt. I landthushållningssällskapets sammankomst den 8 Fehr. förevisade öfverste Colvin en centner bomull, uppdragen af frön från Georgien, hvilka först för tre är sedan skickats till Indien. Innevånarne hafva med nöje åtagit sig dess odling, ehuru metoden derför något afviker från deras vanliga. Denna bomull är värd 23 procent mer, än den hästa bengaliska. Ett af regeringens svåraste och kinkigaste arbeten är slitandet af de tallösa stridigheter, rörande skattefria länderier ; men detta ärende är så inveckladt, att man nästan icke kan gifva en Europt något begrepp derom. Kommissionen till förskingrande af mördarkasten Thugs har afgifvit sin berättelse för 1836. Hos henne hafva 474 mord blifvit angifna, 317 lik uppgräfda, 244 Thugs arresterade och dömde, hvaribland 37 afrättade, och de öfrige deporterade till Penang eller använde till hårdt arbete vid landsvägarne. Man hoppas, att denna kast inom få år skall vara helt och hållet utrotad, emedan dess organisation redan är upplöst, dess medlemmar misstro hvarandra, och ej mer lita på sina reglors ofelbarhbet, samt de förnämste anförarne äro afrättade. Apostoliska vikarien i Kokinkina, Thabero, biskop af Isauropolis, en fransysk lazarist, som konungens af Kokinkina förföljelse mot de kristne fördrifvit ur sit stift, befinner sig för närvarande här. Han begagnar tiden, för att låta trycka ett kokinkinesiskt-latinskt lexikon i två qvartband, hvarull kompaniet icke blott bestrider tryckningskostnaden, utan äfven betalar biskopen ett betydligt arfvode. De flesta exemplaren äro bestämda för kokin-kinesiska kathekister, och blott 150 komma att försäljas. Rörande den ofvannämnda förföljelsen mot de kristne, erfar man följande: Nuvarande konungen Min-mang handlar i detta fall tvärt emot sin år 1820 aflidne fade s Gialongs förfarande, hvilken gynnade Europeer och tolorerade de kristne. Under de första åren af sin regering vågade Min-mang icke öppet angripa dem, emedan en del af den högre Adeln omvändt sig till kristendomen och vice Konungen af Kamboja i synnerhet var dess ifrigaste försvarare. Sedan några år har han likväl börjat utföra sin för deta ändamål länge förberedda plan, och fortsäter den nu med tilltagande raseri. Han tillstänser, så vidt möjligt är, sina hamnar för Europer och emottaga inga konsuler. En del af le kristne har i hemlighet utvandrat och i Vorra Borneo stiftat en koloni, som skall vara anska blomstraiude. I H