Aftonbladet – 31 juli 1837, sida 1

— förtjent förvärfvat på diplomatiens fält — ett fält I med hvilket han hittills var obekant Han har vunnit den monarks fulla bifall. som han reprelsenterat, och hvilken man känner hyste fördom 5 emot honom; och lika bifall skänktes honom af 1 den, bos hvilken han var ackrediterad — en 1 monark, som mest at alla i Europa är intagen -Jemot de liberala tänkesätt, dem Lord Durham r bekänner och förfäktar. Båda dessa monarker, Wilhelm och Nicolaus, hafva af egen drift, utan någon impuls utifrån, prydt honom med de högsta hederstecken, till vedermäåäle af deras bifall öfver det sätt, hvarpå han uppfyllt sina pligter såsom ambassadör vid hofvet i St. Pei tersburg. Från Wilhelm IV erhöll han stora korset af Bathorden, af Nicolaus St. Andrexorden, den mga andra Engelska undersåtare bäIra, än Hertigen af Devonshire, som erhöll dem till vedermåle af Kejsarens enskilda vänskap, och Hertigen af Wellington för sina stora förtjenIster om Europa, och båda då de voro skicka(de i särskilda uppdrag till Ryssland. Lord -Durham har allt skäl att vara tillfredsställd med sin närvarande ställning; han är aktad och älskad af sina landsmän, hvilkas interesse han beI fordrat och beskyddat, beundrad och högaktad (af alla sina kamrater, hos hvilka han, oaktadt sitt kända inflytande hos Kejsaren, ändock icke väckt någoa afundsjuka, och dem han aldrig förtalat. Han har upprätthållit sitt eget lands värdighet, jutan att försöka nedsätta något annat; han har I stärkt Brittiska rikets politiska relationer, och I skaffat fördelar åt dess handel, utan att förförI dela någon annan nation — han kan således lingen annan ställning önska. ÖOfvertygelsen om I haus ärlighet, rättvisa, höga och obestickliga oegennytta är så allmän, att han anses lika mycket för Europas representant som StorI brittanniens. Agande Kejsarens hela förtroena de — han anser honom för sin bäste vän toch behandl!ar8 honom såsom sådan — har lban icke väckt minsta oro hos hans favoriter Teller någon person inom hans hof. Ryssen betraktar honom såsom en beskyddare, anser Iihonom såsom vore han en infodd. Den varmaste älskare af friheten, den mest afgjord: reformvän i sitt eget fädernesland, lefver han i en oinskränkt herskares land, utan att väcka minsta farhåga eller det ringaste stöta någon, aktad, ansedd och afhållen. Han påtrugar ingen sina opinioner — han utbreder sig aldrig öfver sitt lands statsinrättningar — han understödjer intet missnöje — han uppmuntrar ingen klagan — han lånar sig icke åt något parti — lägger s:g icke i eller yttrar någon opinion om hvad som är Ryskt; hans uppmärksamhet är ensamt rigtad på hvad som är Engelskt och Europeiskt — han har utverkat rättvisa för sina landsmän — han har upprätthållit sitt fäderneslands åra och bevarat freden; han har visat fasthet utan förolämpning, mod utan att stöta, öppenhet utan att reta, ärlighet utan att ingifva farhågor — han har haft framgång utan att såra. Det är endast det stränga klimatet i St. Petersburg, som kan göra ambassaden der mindre behaglig för Lord Durhan. Han känner der att han gagnar, och är i åtnjutande af allt, som kan tillfredsställa en högsint man. Der har han verkat och skall ännu ytterligare verka godt — der har han makt att handla, och der har han rönt framgång. Här hemma skulle hans makt att verka blifva inskränkt, och derföre skulle han icke vara i stånd att uträtta hvad han önskade och hvad man förväntade af honom. Det skulle vara dåraltigt af Lord Durham, at utan ändamål t ötta ut sig, förstöra sitt lugn och sin helsa utan gagn. Honom brister ej patriotism, ej heller skulle han vara sen till hvarje sjelfuppoffring, då han såge att han kunde uträtta något positift godt. För närvarande kunna hans tjenster icke begagnas här hemma; här finnes ingen vakans, och hsn skulle icke vilja tränga någon ifrån sin plats. Han kunde icke emottaga en underordnad plats; ham är för ädel, för högsint, för att intrigera för dem högre. Han skall oeg nnyttigt understödja den närvarande minislören, så långt hans öfvertygelse tillåter honom att göra d t. Han har intet annat syftemål, än sitt fäderneslands bästa. Framdeles torde han med största fördel för det allmänna kunna kallas till sin monarkinnas rådkammare, till största glädje och tillf: edsställelse för folket och med högsta ära för homom sjelf. När lord Melbourne en gång, af ett eller annat skäl, upphör att vara premier-minister, måste lord Durham blitva hans efterträdare. Hans fiender göra henom nu rättvisa; de medgifva hans öfverlägsna 2 1 Ja Ill hae Ach fäarsiotiochet han