ör 1 BO Re ODD rögst problematisk. Men svårigheterna dervid )ero endast på utgångspunktens aflägsenhet från infallspunkten. Man anmärker väl lättheten för oss, alt i expeditions-armdas väg ställa en mängd hinder för en så lång marsch och de medel, vi hafva till vår disposition, att sjöledes och på en mindre tid transportera flera trupper ån Ryssand kan föra landvägen. Men ju mer Ryssand utsträcker sina erofringar i Asien, desto mer försvinna svårigheterna, och så snart det kan begagna Persiens styrka, hvilket skulle framflytta dess södra gräns tll Herad, skulle ett! anfall på Indien ej mer möta oöfverviunerliga hinder. 3000 (2?) man Persiskt infanteri, kommenderade af Ryska officerare, ett artilleri af 50 piecer och ett talrikt kavalleri, som hoppet I om byte skulle samla från alla håll, kunna från Herad riktas mot Indien, och der hota vår magt. Så snart Ryssland lyckats ockupera denna fördelaktiga position, vore England nödsakadt att öka sin europeiska armå i Indien, för att alltid vara i stånd att bestå alla stridens äfventyr. Våra utgifter skulle derigenom ökas i en ofautliy skala, och vi skulle vara nödsakade att på krigsfet underhålla en styrka, hvilken kostade vida mer än dessa rika länder för närvarande inbringa. Ryssland skulle äfven då äga en omältlig fördel framför oss, ty det kunde från Herad mot oss afsanda stora massor på vida mindre tid, än vi kunde skicka förstärkning till våra asiatiska besillningar. Man bör äfven göra afseende på en annan svårighet; Ryssland kan, med sin nuvarande gräns, icke angripa oss; dess inflytande kan icke heller sträcka sig till Indien; det måste inskränka sig till att utöfva det i Persien och Afghanistan. Men om det lyckas att fatta posto vid Herad, skall det, äfven under fredstid, kunna i Indien vinna det inflytande, hvaråt det syftar, och som skall öka de svårigheter, som redan omgifva engelska valdet i dessa länder. Den som känner Indien, både i dess helhet och hvarje provins serskildt, skall inse huru många svårigheter var ställping der skall möta under sådane förhållanden; de enskildta upproren skulle der bli tätare och djerfvare; skatterna skulle endast kunna upphbäras med många olägenheter; ofta skulle folket till och med vägra att erlägga dem; sinnena skulle befinna sig i en oupphörlig skakning, och alla rörelser i nordvestra provinserna skulle antaga en mera oroande karakter, till följe af vår mäktiga grannes manövrer, hos hvilken de missnöjde alltid skulle finna en fristad. Vårt financiella bryderi i Indien är redan ganska kännbart; men hurudant skulle det icke bli, om vår skuld måste ytterligare ökas med några millioner pund sterling? Om man således äfven aflägsnar all förutsättning om en öppen fientlighet, skulle dock ryska väldets framträngande till Ferad, d. v. s. Rysslands fullkomliga disponerande af Persiens styrka, vara tillräckligt att förstöra våri välde i Indien. Så resonerar engelsmannen, och hans farhågor torde icke sakna all grund. Men han hal dervid hkväl förbisett Englands inflytande i Europa, den skada, det under ett krig här kunde tillfoga Ryssland, och de fiender det kunde väcka emot detsamma, hvarigenom dess möjligs framgångar i det aflägsna Asien sålunda blefve af föga eller intet gagn i den stora striden. Angående ryska expeditionen och dess utsigter att lyckas i förehafvandet mot Cirkasserne skrifver en Engelsman från Konstantmopel, d. 21 förliden månad. Ryssarne äro i begrepp at sammandraga 68,000 man, för att med ett slag kufva Cirkasserne. Första divisionen, om 28,00( man, och hvilken Tzaren i egen person (? ämnar anföra, utrycker från Kuban, den andr: om 14,000 man från Sokumkale vid kusten den tredje, kommenderad af general Rosen, ut går från Georgien. Provision och ammunitio: föras sjövägen, och fartyg äro befraktade frå: Odessa till Taganrok, för 5,000 Rub. pr må nad. Cirkasserne äro efter allt utseende förlo rade, derest ej andra makter mellankomma. Er öfringen blir dock ej så lätt; ty icke nog, at invånarne äro stridbara, de hysa tillika ett så dant hat mot Ryssarne, att äfven den fattigast hellre uppbränner sin koja, än han ser de komma i fiendens händer. Dessutom hafv Ryssarne i bergen föga fördel af deras artilleri och äro icke heller särdeles öfvade att föra kri i starkt kuperade trakter. Icke dess mindr skola de i längden segra öfver Cirkasserne, son mistat flere af deras tappraste chefer, och sak na tillförsel af vapen och ammunition. Tscher kask skall alltså falla för öfverlägsenheten i an tal, och Ryssland innan kort ostördt besitta lan