körde förbi Edbom, föreföll det, som om hästarne skenat. Resande, som mötte dessa herrar, hade lifsfara att passera förbi dem; ty hvar ken hästar eller vagn, utan endast en molnsky af dam, syntes. — Då man känner, hur htet understöd de personer rönt, som i vårt land sökt afskaffa den demoraliserande hållskjutsen och den tryckande kungsskjutsen, inser man lätt, att ändamålet med notisen om denna rapport ej kan än att, så vidt publiciteten förmår, vara annat, som af resande söka reprimera den våldsamhet, utöfvas mot den värnlöse skjutsaren. För den, som känner svenske landtmannens ställning, är det i hög grad upprörande , att tänka sig dess dyrbaraste och, som oftast är fallet, mest kärhållna egendom, de stackars hästarne, på ett omenskligt sätt jagade midt under strängaste sommarhettan, och under det landtmannen räknar hvarje minut af den bråda and tiden och hvarje molnfläck, som hotar hans skörd. kade sträcka, och en half mil derifrån, der H