Aftonbladet – 24 juli 1837, sida 1

tes hade nagre deputerade gjort förslag, om ministrarnes ställande , under auvklagelse; och mun väntade der stormiga debatter, under deb rfolket i allmänhet med rädd tystnad afbidade, hvatl som skulle ske. Äfven från previnserna äro underrätlelserna .joroande., I Cadiz hade två kompanier frivillige upprest sig. Man ville förlägga dena girnison ti:l St. Fernandv, ehuru de ej på två manater erhållit någon aflöning; men nationalgardet tvang dem likväl att sträcka gevär, hvarefter de. fördes till fästet Sauta Catahlna. Palillos förhärjade, -med en korps af 300 man, trakten mellan ; Ciu1Idad Real och Almagro, hade den 6 Juni skingrat ett detachement gardets grenadierer och derefter plundrat Torre-Milans, hvarifrån han bortfört 150,000 realer i penningar oeh ena half million i effekter. — I Hernani år väl mihtär, uppresningen dämpad, men en dylik har utbrastit i Bilbao, der auktoriteterne nödgats anskaffa 10 000 piaster och några tusen fanegas säd, för jatt återställa lugnet. I Lerida skall ett allmänt uppror hafva förefallit emot Baron de Weer, som nödgats nedlägga sut befäl. — Somliga berätta, att Espartero bli vit afsatt, andra åter att han blifvit öfverbefälhafvare för den arme, sön skall ställas emot pretendenten. Denne sistnämndes styrka uppgifves till 22,000 man,; hva! AE lik väl b ott 6,000 skola vara reguliera. j Engelska legionens lemningar skola befinnä sig i det bedroöfligaste tillstånd; de ligga hoptals druckna på gatorna, hvarest de, af enkom dertill bestämde pabuller, upptagas och föras utona staden. Man förtryter i S. Sebastian, att Engelska regeringen ej vidtagit några arrangementer, för alt afbjelpa deras nöd. i Portugal. Underrättelserna från Lissabon gå. till den 8 dennes. Remechidos bhaud kringströfvar r Algarbien med ökad djerfbet, och från Lissabon hafva mer än 30 personer; hvaribland Bere officerare, i hemlighet afvikit, för att förena sig wv med dem. En korps, som från hufvudstaden afsändes emot dem, r.jde den bästa sinnesstamning och ropade L. fee för drottningen och konstitutionen; men när soldaterne väl kommit om bord, misshandlade de sina officerare och tvungo dem att landsätta sig i Simes, emedan de icke på flera månader erhållit någon aflovinga Från Sines ville de på egen band afgå till 5etubal, och officerarne hafva redan återkon mit till Lissabon. i Cortes sysselsätta sig med konstitutions-reformen och finanserna. De hafva genom eu deputation tackat drottningen för hennes aubud, att till statens behof afstå 60 contos al sin inkomst, hvilket anbud för ölrigt gjort en ganska fördelaktig verkan. H. M:t skall, enligt hvad som den 3 blifvit offentligen tillkännagifvet, vara i åttonde minaden af sitt for landet förboppningsfulla tillstånd. Regeringen har föreslagit Cortes en ny skalt på ris, hvitt socker och stockfisk, hvilken man trodde skulle inbringa 450 centos. Tjurfäktningarne, som förbjödos genom et dekret af den 19 Sept. forledit år, ha nu åter blifvit tillåtna. England. D. 17 eller 18 dennes ämvade Drottn. i egen person prorogera parlamentet, hvartill redan alla anstalter voro träffade. De af regeringen inbragta biller rörande afskallande af dödsstraft för åtskilliga brott batva nu äfven blifvit antagna af Öfverhuset. Innan le erböllo tredje läsningen, presenterade HHiertisen af Sussex en petition, undertecknad af qvaare, hvari anhölls om totalt afskaffande af dödstraffst; men som lordernes tituiatu: ej Var så yeskaflad, som etiketten föreskrifver, så åte:ogs petitionen. Qväkarne vägra ne:oligen ait valla lorderue andlge lorder. Detta gaf lorå Srougbam anledning tillkännagifva, att ban skule föreslå en bill, som förändrade Öfverhus sets itulatur till Parlamentets pärer i stillet ör den hittills brukliga af ? andlige och verlisige lorder. Öfverhuset har med 66 röster emot 53 forastat den af Underhuset antagna billen, som örklarade, att ingen valman hädanefter skulle ara sin valrätt förlustig för det han resterade red skatter och utskylder, så vida nemligen de j stodo obetalda för lingre tid tullbaka an 6 vånader. Den bekante radikale ledamoten för Birmingam, Attwood, hade till lord Palmerston framällt nio st. frågor rörande Vixens uppbringare och ministtrens politik i afseende på striden mellan Tscherkasserna och Ryssarna; men som