Aftonbladet – 24 juli 1837, sida 1

RRD IRAS RAP TNF NATET ÄRE FAT DILIGENCE TILL UPSAL, iafgår Onsdägsr dch Lördagar från Cestenhoffs källa ikl, 9 förm.; återgår från Upsa!a Tisdagar och Fred i I 2ar samma ti. i H H H i i o SSAB RAMEN SAS MOSSE FI EDT TED EIEIVETSENAGPAETESIIETNNEDETL TA -PFOCKHOLM den 24 Juli. De i dag ankomne utländska tidningar me iförde underrättelser från Paris af d. 13, fr London af d. 14, samt från Hamburg af d. 1 dennes. e Frankrike. Officiella bladet bar ändtligen måst erkänn. att uppgiften om ministtrens vägran att lå -IClauzel gå till Spanien äger sin fulla riktighe iden förklaras för en gifven följd af non-intei ventionsprincipen. Deremot förklaras alldeles c -j grundadt, hvad man berättat om den verkar som denna vägran haft på Spanska minister Campuzano. Denne, jemte två andra förnäm I personer, sades nemligen hafva ,genast af kon seljpresideuten fordvat sina pass. Att han blil vit. mycket: misslynt öfver misslyckandet af si politiska plan, detta kan dock Monitören ick neka. . Pärskammaren fortfar att sitta ensam och vo tera pengar med all tillbörlig ;skyndsamhet oc utan all opposition. Endast ett par ord or Ahbdel-Kader och Spanska alliansen yttrades a Hr .Dubouchage. fela budgeten voterades slut ligen med 97 röster mot 7. Endast saltlagei återstod, hvarefter Hrr Pärer fa hvila sig, lik väl som Hrr deputerade, För att fullanda återgången från revolutioner till Pancien regime, hafva de stackars oefterrätt lige doktrinärerne kommit fram med ett stor forslag, nemligen att åter upplilva S:t Ludvigs orden. Delta vore, säger Journ. de Paris, at komplettera det arbete, som är begynt med kyr kan S:t Germain VAuxerroiss och Versailes å terställande m. m. National anmärker om förslaget, att man bör tacka doktrinärerna för der bitterhet, som de så öppet visa mot en revolution, utan hvilken de fleste af dem varit inger ting annat än uppblåsta pedanter och lakejei förklädda till adelsmän, dem man af barmhertighet låter bära frack och värja. Denna målning, säger ett tyskt blad , mäste man, mutatis mutandis, finna ganska passande på de tyska doktrinärerna, som äro kända under namn af historiska skolan. — Det är kuriöst att se, huru legitimisterne deremot ogilla förslaget; de vilja behålla den helige Ludvig för sig och den legitima dynastien. Spanien. Don Carlos lärer ha gjort en sidorörelse från Cantavieja till Cenia, hvarigenom han något litet aflägsnar sig från vägen till Madrid, men närmar sig till Valencia, der han icke allenast har många anhängare, utan äfven kan vänta understöd af sina utländska, i synnerhet Italienska vänner. Hvad man känner om tillståndet i Madrid är följande: I Paris gick den 12 dennes det rykte, att regentinnan, vid underrättelsen om pretendentens tåg öfver Ebro, den 5 dennes lemnat hufvudstaden och begifvit sig till Portugisiska gränsen. Detta lärer likväl vara öfverdrifvet och inskränker sig troligen till anstalter, dem hon vidtagit, att, om så behöfdes, i hast kunna aflägsna sig, men hvilket ministrarne skola varit sinnade att sätta sig emot. Ett annat rykte gick på börsen, att de velat ställa den späda drottoingen jemte hennes syster under Franske och Engelske sändebudens beskydd, hvaremot regentinnan skulle uppträda i spetsen för sina armer. Ryktet om Ebro-ofvergången, hvilken ägde rum den 28 Junii, blef likväl, så obegripligt det än måtte synas, i Madrid icke visshet forr än den 4 Juhi, ehuru den skedde föga mer än 20 Svenska mil från hufvudstaden. Den bestörtning, hon väckte, ökades ännu mer genom de flera arresteringar, som föreföllo de sista tvenne dagarna, och hvilkas motif var betäckt med en slöja af hemlighet. Man talade om en mordanläggning, och att när drottningen den 2 Juhi for igenom Santjago-gatan, ett stort stycke bly hade krossat hennes vagnsfönster, men utan att skada henne. Ministrarne skola ha beslutit att upptaga ett tvångslån af 10 millioner piaster för utomordentliga behof, att mobilisera 10,000 man national-garde och ställa den under befäl af armceus oflicerare 0. s. Vv. Men hos massorna visade sig ingen entbusiasm; endast bland folkets drägg hörde man några små gruppe: sansa Tragsgala fen kanstitutionell demago zisk