Aftonbladet – 18 juli 1837, sida 2

NYA KÅRBÖLE-VÄGEN OCII HERR J. AF i EKENSTAM. i Läsaren behagade erinra att den insända beittelsen om denna väg involverar en fråga af? lmänt intresse, nemligen frågan om skyldighen att underhålla en väg. Den sedrare insänaren har stött sig på en af detta blad framför en förra artikeln framlagd allmän reflexion, och , önska att hans någet optimistiska, men eljest ske ointeressanta svar måtte i Läsarens omdöie rättfärdiga hans lättretlighet. Borta från Hufvudstaden, ör jog väl ej i tillfälle tt genom verbala utdrag al den rapport, som klani Aftonbladet för den 47 dennes, under rubrik: Anmärkningar vid de uti N:o 169 al Statstidningen införde artiklar, angående Kårböle-vägen och dermed gemenskap ägande ämnen, på enklaste sätlak isa de gennditsa och ensidiga framställningar, som mnigt förefinnas uu samma anmärkningar, men jag ligen säker. att nedanstående upplysning: r sk skola ilhäckligt öfvertyga. om ej Aftonbladets redektion, tminstone den värde Anmärkmen och Allmänheten, tt det preludium, sem Aftonbladet uppspelat framör de insände snmärkningarne. under hänsvfining ill vbetrodde Embetsmäns konstfärdighet att förgylla föremålen, till Styrelsens ögoni gnad, är, ringast agdt, alldes opassande och saknar all tillämpning i varande fell. Jag håller Anmärkaren räkning för hans öppna förfarande och smädelseiria framställning af sin öfverygelse i ämnet, ehuru hans ensidiga upptattning och lens obekantskap med sjeliva den berättelse, som han tror sig granska, förer honom till resultater. alldeles motsatta sanningen. Det af Anmärkaren så kallade utdrag af min itrågavarande berättt Ise, hvilket influtit i Statstidningen, är icke gjordt af mig, ej ens med min vetskap der infördt, ej heller är det något cgentligt utdrag ur min berättelse, utan är ett Herrar Kal. komitterades underd. yttrande till Kal. Maj:t, hvari min berättelse ingått till sådana delar, som iör ögonblicket varit fört mål för handläggning. Deremot hafva Hrr Kongl. komitterade naturligtvis till annan tid uppskjutit framställningen af andra deir, hvilka ej kunna bli föremål iör regeringens handläggning imnan underordnade auktoriteter halva yttrat sig i ämnet. Detta är orsaken, hvarföre Herrar Kongl. komitterades underdåniga yttrande ej ännu kunnat vidröra detaljer, hvilka väl upplysningsvis finnas utvecklade i min berättelse till dem, men som, i afseende på deras åliggande, hade varit för tidiga att i samma yttrande intaga. — Genom ett sådant förhållande finnes lätt att min berättelse skall vara betydligt mera omständlig, än Ihr Kongl. komittevades underdåniga yttrande, helst jog ägt frihet att framställa min öfvertygelse, oberoende at de vid auktoriteterne ännu anhängige besvärsmål och formaI liteter. — Angående sjeliva den allmänna halten aj min berättelse, så är jag alldeles viss, att de anmärkningar emot mig, som nu blifvit gjorda, skulle halva uteblifvit, om Anmärkaren ägt tillfalle att tags Idel af min berättelse i sin helhet: jag är derom si i mycket säkrare, som jag ägt tillfälle att muntliger I köllationera mina åsigter i ämnet mnd Anmärkaren: egna. och funnit dem, uti de hufvudsakligaste om i ständigheter, ölvcrensstämmande, hvarjemte jag ha att tacka honom iör många intressanta upplysnings tom de nedre socknarne, under gemensam resa ut! det ifrågavarande embets-ärendet. . Det är således icke Anmärkaren, som jag egentli gen har att vederlägga, utan jag har endast att un danrödja det oriktiga intryck, som hans anmärknin gar gjort hos Allmänheten derigenom, att han hän delsevis blott kommit att göra bekantskap med c ringa del af min berättelse i ämnet. — Jag ska emellertid söka att punkt för punkt besvara anmärk ningarne: a Största delen, eller till och med hela mass: af dem, kollektivt tagna, går ut på att freda d Tingslag ), genom hvilka den nya vägen löper, frå en öfver höfvan betungande underhålls-skyldighe Min afsigt i berättelsen är alldeles enahanda, och ja .igör för detta ändamål ett serskildt förslag, som An ) Observeras, att Tingslag här betyder helt ar nat än Härad. Närmaste Tingslag till Nya väge utgöres endast af de närgränsande socknarne, hva emot de begge härader, öfver hvilkas gemensamn