,llvit bestamd ul transKka olllladetb gle 7 ;ånad öfver denna oartighet, begaf sig Bugeaud illbaka mot Oran, dit han kom den 16:de, itan att hafva sett Mostaganem. Denna hänlelse har väckt ett obehagligt uppseende, som tegrats genom en annan. Araberne hafva på n tid icke kommit med några varor till Oran. Andtligen ville några landtboer ditföra lifsmelel; men helt nära staden blefvo de öfverfallna? vf Emirens anhang och bortkörda. Hufvudet fskars på fyra af dem. in TA fm Oh Sedan Deputeradekammaren skingrats genom Deputerades otålighet att komma hem, hafva Pärerne råkat i ett högst obehagligt dilemma; ym: några ändringar i budgetten skulle befinnas! vödige, hafva de beskedlige Hrr Pärer ingen tt skicka sina anmärkningar till, utan måste intiogen bifalla utan alla ändringar d. v. s. besedt, eller ock afsfå hela budgetten, hvargenom regeringen skulle råka i total förlägenhet; och detta kan man naturligtvis icke taga på silt samvete. Den fullkomliga nullitet, hvar l till Pärskammaren (sålunda än en gång ser sig. bragt, har gifvit anledning till högljuda klago-: or mål inom den samma. England. Expositionen af det Kongl. liket börjades. den 7:de i Waterloo-salen. Den 8, då begraf-; ningen försiggår, äro alla bodar stängda och alla affärer inställda, med undantag af bankens och stockbörsens. — Drottning Adelaide, som straxt efter begrafningen lemnar slottet, har, : enligt sina läkares råd, börjat om aftnarna fara ut att promenera i parken. Hon har alltid yttrat den största tillgifvenhet för Fitz-Clarenceska familjens medlemmar, och vid hennes promenad den 6:te Juli såg man henne hålla på sitt knä en son till Lord och Lady Falkland,: således hennes aflidne gemåls dotterson. i Den unga drottningen far dageligen ut, och emottages ständigt med höga glädjerop af den talrika folkmängden. Det säges, att hon, i stället för Guelf-orden, hvilken tillhör Hanover, skall stifta en ny, som till en början kommer att bortgifvas åt de officerare, hvilka bivistat slaget vid Vittoria, hvars årsdag sammanträffar med hennes uppstigande på thronen. Då 40 biller den 30 Junii i Ofverhuset erhöllo Kongl. sanktion, förefollo några misstag, emedan ceremonimästaren, van vid den gamla Norrmanniska slafveri-symbolen: Le Roi le veut, äfven nu råkade använda den. Han rättade sig likväl genast, och sade: La Reine le veut. I Tory-partiets förhoppningar på de förestående valen, synas ej mer så ullförlitliga, och Times beklagar till och med, att de äro frikostigare på ord, än på penningar. Lord J. Russel har afslagit flere Westminstervalmäns yttrade I önskan, att hos dem uppträda som kandidat, emedan tvenne reformers der redan anmält sig, och den tredjes tillkomst endast skulle skada saken, ett förfarande, som mycket prisas i de flesta tidningar, och framställes till efterföljd för alla parlaments-kandidater. I det inre af landet vidtages äfven verksamma anstalter till valen. I Cumberland har redan 1782 valmär I undertecknat sig emot Sir James Graham. a Skottland synas Torsie göra sig godt hopp men man tror, att detta hopp skall komma Pp skam, ehuru man förutser skarpa strider i d a grefskap, som hittills tillhört dem. — I Irlanc har OConnell åter anmält sig i staden Kilken s ny och afstår således från Dublin. Billen angående rikets provisoriska förvaltning i händelse af drottningens död, har erhåll e Itredje lösningen i öfverhuset. En längre de -batt ägde äfven der rum, rörande billerna on a Istrafflagarnas förbättring, hvilka upplästes för an j dra gången, men hvarvid Lorderne Lyndhurs -loch Wynford gjorde flera invändningar och yr kade sakens närmare pröfning af en kommittc -ljÄfven Lord Brougham anmärkte, det man e! gerna kunde fordra af öfverhuset, att det skull af i afhandla ämnen af så stor vigt, på så mång nidagar, som underhuset. dertill behöft månadei t. lEmedlertid var han af den tankan, atc straffa fIgarnes reform för ingen del var för långt dri! er I ven, såsom Torry-lorderne trodde, utan ha sa tville tvärtom, att dödsstraffen, i händelse de er a. Iskulle. bibehållas, borde afskaffas i många fle: va Ifall; än de: närvarande billerne bestämde, emc a I dan de enclast tjenade till. att förhärda , åskåd: ttirehas sinnen. Deremot väntade han vida m ar I för mensklighetens förbättring af ett vidsträcl tare och grundligare uppfostrihgssystem. E cI yttrande i lika filantropisk syftning, ehuru i e -lannat ämne, fälldes i underhuset af skattkan 1mår: kansler Hr Bish fordrade nemligen til r, I sättandet af ett utskott, att pröfva lotteri-syst