grafningen; ty mängden är fullt opp hka nyfi-k ken här som annorstädes, och när några hög-ly tidligheter vankas gratis i London, eller deromkring, der annars allting är mycket dyrt, så är det derföre icke frågan om tusentals, utan hundratusentals menniskor, ech nu har dessutom ji, den nyliger inträffade olyckan vid förmälningsIa lastbarheterna i Paris betydligt ökat farhågan. 4 Redan vid det tillfälle, då nuvarande Drottnin-g gen Hyligen förklarades myndig, var folkträngseln 5å stark, att det inom 4 a 5 qvarter rundt omkring St. James var omöjligt att komma vare sig fram eller tillbaka, och bland alla dem, !, som då hade begifvit sig ut, prisades dagen , icke egentligen af någon ann n än ficktjufvarI. me, som alltid vid sådana tillfällen göra goda, skördar. t Den unga Drottningen beskrifves vara en: mycket god och beskedlig flicka. Hon är icke, egentligen vacker, har ett rundt hufvud, myc-!. ket ljuslätt hy och blondt hår, samt icke utan , det Braunschweigska familjeuttrycket uti mnasans f utseende och nedra delen afansigtet, hvarr, som , bekant är, alla Georg III:s barn mer eller min-! dre liknat hvarandra. Hon ser dessutom my en ket glädtig ut, snarare som en liten lefnadslu-. stig yrhätta, som nu först känner sig fri och i lycklig, såsom vanligen alla flickor, när de gjort sitt inträde i verlden. Om hennes goda hjerta berättas dagligen anekdoter. Så t. ex. föreskref etiketten, att hon skulle sittande emottaga sin förra guvernant eller öfverhofmästarinna, hertigimnan af Northumberland, vid dennas första uppvaktning till henne såsom Drottning. Hon satte sig också behörigen i positur i en fåtölj; men hertiginnan hade knappt hunnit in genom dörren, förr än Victoria I sprang upp af. stolen, — och dessa äro annars här i England 4 så djupa och beqväma, att de ej äro lätta att komma ur — föll hertiginnan om halsen och kysste och karesserade henne alldeles såsom den 4 tiden hon ännu var Victoria af Kent. Samma säges också ha inträffat, då hertigen af Sussex, hennes farbror, skulle uppvakta, hvilket borde ske knäböjande; men hon tillät det alldeles icke, utan kastade sig i hans famn. Också är hon, såsom man väl kan tänka, när ungdom, naivete och älskvärdhet förena sig med makten, mycket omtalad bland folket, och i söndags blefvo i St. Paulskyrkan icke mindre än fem flickor döpta till Victoria. Blott Tories äro imgalunda nöjda, i synnerlet sem flera tecken visa, att deras välde vid hofvet mer och mer afiager, och Drottningen nyligem valt till de höga hof-embetena eller sitt household, som det kallas, idel Ladier af Wohig-familjerna, nemligen Hertiginnan af Sutherland till Garderobs-mästarinna (Mistress of the Robe), Markisinnan af Landsdowne till, Gud vet hvad det bör kallas på Svenska, nemhigen first Groom of the stole, och Markisinnan af FTavistock, Grefvinnan af Minto och Grefvinnan. af Charlemont till Ladier af sängkammarn (Zadies of the Bedchamber). En del Tories af den gamla hofkretsen hafva varit till den grad förbittrade häröfver, att de låtit sin harm utbryta genom the Times, gom äfven förut bela tiden under Konungens sjukdom på det oförsyntaste sätt angripit Hertiginnan af Kent, Drottningens moder, och nu för ett par dagar sedan framställde Drottningen, såsom hörande till OConnells tail eller svans. (Det är bekant, att fem eller 6 Irländska Ledamöter i Underhuset alltid voterat lika med OConnell, hvarföre de blifvit benämnde bans svans, hvarföre det också en gång under OConnells resa i Skottland, då han höll de bekanta talem, hände att en pojke, som icke hade rätt reda på sakerna eller förstod det nyssnämnda ordets rätta betydelse, icke ville tro att talaren vere den verklige O?Connell, emedan han icke blef varse någon svans på honom.) Det bör också märkas, att detta är första gången i manmaminne, som Whigs kommut till hofembeten. Större delen af Tories hafva dock varit klokare, och med sannskyldig hoftaktik nu på en gång, gemom sma jurnaler Morning Post och Standard, börjat täfla att utösa det starkaste smicker, icke blott åt Drottningen sjelf, utan äfven åt modren och farbrodren, Hertigen af Sussex, som de hittills i högsta grad hatat, emedan de varit af mera liberala tänkesätt. Sålunda hafva just dessa båda papper yttrat sin klagan öfver ett par omständigheter, som också i sig sjelfva äro ganska märkvärdiga; den ena, att Hertginnan af Kent, ehuru moder till thron-arfvingen, ander hela Konungens lifstid haft det minsta appeintement, som bestås åt någon prinsessa, och den andra att Hertioen af Sussex aldrig hafi J 4 4 D