Aftonbladet – 13 juli 1837, sida 2

han ditkom, sade portvaktaren honom, att Hertigen var borta, och straxt derpa öfverfölls han af 30 personer, väpnade med sablar och käppar. Han försvarade sig likväl med sin kä och lyckades rädda sig hem. Följande dagen tillkännagafs det i bladet, att Hr Llanos icke mer vore dess redaktör. Boktryckaren hade fått höra, att man ärnade om natten sätta eld på havs tryckeri och derföre begärt skydd af auktoriteterna. En bataljon nationalgarde med 40 kavallerister beordrades derföre till Pardo, och vid Cortess session fördubblades hedersvakten. Hufvudstadens guvernör besökte om natten posterna, som först kl. 4 om morgonen indrogos, utan att lugnet bhfvit stördt. Frankrike. Hvad ryktet om Clauzels spanska engagement angår, så är det ännu lika obestyrkt. Så mycket tror man sig kunna taga för afgjordt, att de af ryktet äfven omförmälta 25,000 franska soldater, som han skulle medföra öfver Pyrencerna, icke komma dit, och att på sin höjd Marskalkens person blifvit lånad åt Drottning Christina, som af franska kabinettet begärt en general. Ett afslag hade varit en snart sagdt fiendtlig handling. Clauzel skall imedlertid hysa sina betänkligheter i afseende på svårigheterna för äfven den skickligaste härförare att ensam uträtta något, i synnerhet med en sådan nation. All den bjelp, Frankrike komme att lemna, torde bestå uti ett återupprättande af främlingslegionen. Fråga är om en ny expedition emot Beyen af Konstantineh. Jemte Gen. Bugeaud skulle en af de Kungliga Prinsarna föra befälet. lert. af Orlgans skall härom hafva underättat sina Adjutanter, med tilligg, att han sjelf ämnat emottaga befälet, men att hans unga gemaul bedt honom skicka Hert. af Nemours i stället, hvile ket Konungen också gått in på. . General Rigny påstås vara af Krigsrätten i Marseille frikänd Deputerade Kammaren har ändtligen slutat sina öfverläggningar om budgeten. Ledamöterna hade mot slutet begynt till den grad aftroppa, alt man såg sig tvungen begagna ett knep, för att qvarhålla tillräckligt antal till fattande af beslut: de Kungliga postvagnarna mottogo d. 29 Juni inga passagerare, under förevändning att allt rum var upptaget. Med den bekante författaren Cceorg Sand, eller rättare författarinnan Mad. Dudevant, har tilldragit sig ett litet komiskt uppträde. Såsom Georg Sand var hon enrollerad i nationalgardet och uppmanades att inställa sig till tjenstgöring. Jägaren Sand vid 11.te Legionen 2:dra hataljonen mställde sig dock icke och blef två ärskilda gånger pligtfäld för olydnad. Andtligen fann han — eller hon — sig foranlåten all svara Sergeant majoren, att han gjorde sig löjlig gezom sn enträgenhet. Svaret blef, att Sergeant-majorn skulle lemna Madame Georg Sand i fred, så snart hon öfverbevisat konom om sitt kön. England.