och utgifterne till 43,780,419 L. AT den aterblick han kastade på det förflutna finansåret, visar sig, att nedsättning i afvifter på åtskillige artikar, längt ifrån att förminska revenyen, tyertom ökat densamma genom en större produktion af, de ifrågavarande artiklarne. Så hade t. ex. nedsättningen i tullafgiften for glas ökat handeln i denna industrigren med hvarje qvartal; med papper hade förhållandet varit enahanda. Under ett qvartal hade produktionen af papper stigit med 10 millioner ark. Nedsällningen af — tidnpingsstämpeln hade verkat fördelaktigt påde på pappersfabrikationen och debiten af tidningarne. I afseende på handels-krisen gaf Hr SpringRice en öfverdrifven utsträckning af krediten och handelsspekulationerne skulden för densamma; men hoppades att det värsta nu vore förbi. 1 samma session gick billen om tillstånd för främmande officerare att ingå 1 Engelsk tjenst, genom komit n i Underhuset. Ledamöterne i Underhuset börja redan aflåta adresser till valmännen i afseende på de förestående valen. Lord John Russell och Sir Robert Peel hafva skrifvit till sina konstituenter, och ytterligare proklamerat sina redan kända politiska grundsatser. Sir Francis Burdett ämnar icke uppträda såsom kandidat för Wectminster till nästa parlameut. Hans medtäflare vid sista valet, Hr Lear der, och general Evans bhlva reform partiets kandidater. Times låter skrifva tll sig fran Dublin, att bland katholikerne i Irland herskar stor glädje öfver hoppet, att snart få se Drottning Victoria — öfvergåa till deras trosbekännelse!! Hennes moder och morbror, honungen al Belgien, påstås, enligt samma skrifvelse. redan för längesedan hafva öfvergått till katholicismen. Till och med fforning Fost blyges öfver Times elakhet, och yttrar att den föregilne brefskrifvören antingen måste vara en skurk eller ett därvhushjon. General Baudrand och Hertigen at Elehingen hafva ankommit till London, för att a Konung Iudvig Filips vägnar komplimentera den unga Drottningen, hos hbailken de ocksa reaan natt audiens. Drottningen sysselsätter sig nu så flitigt med statsgöromålen, att hon sedan flera dagar hade inställt sisa vanliga promeuader i vagn. Hertigen af Wellington yttrade nyligen i Ofverhuset, att man nu halt så mänga frukilösa debatter rörande Irländska angelägenheterna, att han för sin del ville gå in på de åtgärder, minpistrarne i nästa session kunde föreslå 3 afseende på tionde-regleringen och municipaliteterna, såvidt de blou voro någorlunda billiga. Denna förkaving emottogs med högt bifall från båda sidor af Huset. ie sidsta Engelska tiäningarne hafva bragt på tapeten en fråga, som utan tvitvel skall sätta myror i hufvuaet på allt hvad eeremonimästare heter vid det Kongl. Brittiska hofvet. Till det, äklga Storkummarherre-embetets privilegier oh rer nemhgen af ålder, att Storkammarherren vid hvarje ny suveräns uppsbgande vå thronen bar rättighet till den drögi, som majestätet burit under kröningen, och att han skall visa sig 1 offentligen i samma diägt vid forsta kurdag näst ceremoni. vuste efter nyssnämndåe h gtdlig t nu den ädle Lord, som d to mer äfven vid Drottning Vicio ia: er Ior tll Al lalvdel din! I nings, bokstafligen uppfylla ordalydelsen i diptoi t : . M i met? Det är att förmoda, att hans herrlighet skulPe finna sig något generad med denna, al så måna . . . igen annan tvifvelsutan afundade, Ilveka att vara 1 nne etta smiunda UCstug; UNröon i Hennes Majestiits klader. J Djottolugens konstitutions-ed med iby ätHöljande tal, har icke gjort all den åsyftade versikan eller framkallat all den entusiasm, man dermed hoppades väcka. Vi lefva nemligen i en nitd at poktisk otro, hvilken, som man ser, till utloch med öfverskridit Pyrencerna, och som gör, det menniskorna icke mer entusiasmeras at ce-Iremonier, vore de än så imposanta. eller af fraser. vore de än så granna. De vilja se fakta, ufde vilja veta på hvad de skola tro, och något 32 sådant bar man ännu icke kunnat erbjuda de i jgoda Spaniorerna. För att trösta regeringen -föfrer den köld, folket visade, har man derföre --f skrifvit den på Estatuteross räkning. Desse äro nemligen anhängare af det Kongl. statutes jul hvarigenom en skymt af Liberal författning, Cis-Iier Ferdinands död, förlänades Spanien, men ala co