vasSstennO:ls . AMMUundB RR od Je ee DR Tisdeper och Fredagar samma tid. FA kl den 10 Jul a Dagens utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 29, från London af d. 30 Juni, samt från Hamburg af d. 6 dennes. Frankrike. Pet enda, som kan göra något slags anspråk på namn af nyhet, är en audiens, som Marskalk Clause? haft bos: Konungen, och den förnöjelse, hvarmed han kom devifrån — Man gissade först, att fråga varit om Mamrements förafskedande och befälets återuppdragande ät Marskälken. Sedermera kom man under fund med, att han lärer vara i underhandling med Drott-!. ning Christina om emottagande al befälet öfver Hennes Maj:ts delabrerade krigsaffärer. Detta rykte, som fatt styrka af vissa sednare underrättelser, har indnsätt i: sammanhang med Ko1 nung Williams dod, med Lord Durhams åter-l komst, ja med sjelfva återupptagandet af MarI scillersången i de kungliga Versailiertalen 5; man har icke på annat sätt trott sig kunna förklara en dylik återkomst til qvadrupelalliansens sti-: pulationer. Ehurn otroligt detia sätt av se saken än må vara, så påstas dock, ati en kuir c verkligen afgatt tll Madrid, med de vilkor, hvarpå Clauzel är hugad att emottaga befälet öfver ) spanska trupparna, Han skall äfven balva skic-j kat en af sina adjutanter sill norra Spanien, för l att inhemta tillförlidiga underrauelser om ställ-! — — ma mA eh mm PM PP mp AA ka. ningen. : Om någon grund kan finnas i dessa uppgif ter, Så Vidt konungen skulle hafva sin hand med i spelet, så måste deremot följande berättelse vara falsk eller atminstone en vrångd framställning. Det shges nemligen, att kon. Ludvig Filip sluckat tva bud efter sin måg kon. Leopold, för att få tala med honom i någon högst angeligen sak. Hans Belviska Maj:t skulle, enligt uppgift i bon Sens, alyå till den unga drottningen i England, för att planera ett faderligt vanskapligt förhållande för Hans Frenska Maj:t. Franske ambassadören i Loudon skallhafva. insändt oroande berättelser om drottningens och hennes frn. moders liberala anda, hvarföre Kon. Ludv. Filip redan skrifvit ett egenhändigt bref tull! Irottn. Victoria, för att varna henne för faran alt, genom en alltför tidig Wvocklmgoffer, reformistisk politik och bildande af ett nytt: kabinett, kompromettera Frankrikes och Fng-: lands revolutioner. Detta bref skall imedlertid: icke hafva gjort den åsyftade verkan; och nu: Iskulle Kung Leopold nyttjas till underhandlare, i hvartill han såsom slägt og bör vara mycket ; ilämpelig. En lika litet tillförlitlig uppgift af samma I blad innehåller, att Konungen al Sardinien latit I påslana , att han ämnade ötverlåta sin titel ar premier grenadier francais (som han sjelf förde under Hertigen af Angoulime) på Bertigen: af Bordeaux samt erbjuda honom ett reyemen-. te, som skulle bära namn af bongligt franskt och erhålla samma sold, som de gamla franska. lifgarderna. Afven talades om flera regementer, som blifvit erbjudna at den s. x. Henrik V. Man kan icke utfundera, hvad han skulle göra dessa truppar: förena sig med Don CarN H los eller försöka någonting mot Frankrike. Denna sista fråga skall hafva satt många myror i hufvudet på franska regeringen. Kanmmardebatterne fortfara med vanlig et nation (såsom perukmakaren skref). Mest haiva jernvägar upptagit tiden. En enda vigtig fraga är afsjord, nemligen om återinförande af det åren 3 och 8 stadgade decimalsystem för mått fjoch vigt, som ändrades år 1812. Angående municipalvalen fortara underrätelatt lata fördelaktigt. Landsortspressen med en serdeles ifver. Y I serna 4 följer denna omstindighet iI de flesta, genom deras läge, rikedom elle: I bidning vigtiya städer röjer man vid detta tillI fälle en öfvervägande patriotisk sinnesstämning. jsom ådagalägger att den polivuska lethargi, hvil iken tyckes hava bemåäktigat sig semhällets Å höjder, ännu ieke vunnit msteg hos kärnan a I folket. Upplöses kammaren, Su kommer ular It) tvifvel den anda, som vid dessa municipaiva -i så kraftigt uttalat sig, att helsosamt iniluer: I på de nva allmänna valen. De doktrinära bla den skrika förfärligt ö ver resultaterna af dess val. De synas verkligen vi!ja lita påskina, at idel väl bure på tiden att aterga till de Ivcklig ni epoker, då styrelsen sjelf atog sig möagan a! i. välja suväl ledamöter i flen municipala förvalt ininsen. som deputerade i kammaren, och 1tyc j 2 j