Hamburg den 20 Juni 1837. (Enskild korresposdens.) Vid den aul!män-a spänning, hvaruti affarerne för närvarande befinna sig I flare länder, i följd af fallissementerne i England och Amerika, blir ea främmande helt förvånad, att vid ackomsten till Hamburg fixna rörelsen och lifligheten på börsen (som, enlig! hvad bekant är, här till det mesta hålles under bar himmel) oförminskad, liksom antalet al resande. Att döma af det yttre utseendet och från dessa omständigheter skulle man tro, at allting vore alldeles i samma flor, som år 1835, då Hamburg stod på d:n högsta punkt af kommercielt välstård, som det någonsin varit. Flera sakkunnige köpmän påstå äiven, att i sjelfva verket. Hamburg hdit högst obetydligt af krisen på andra sidan hafvet. Den enda branch, som haft svår och sllvarsam känning deraf, är ull handeln. Eu stort hus anses hafva förlorat 200,000 mark kurarst. Öiverhufvud kan ullen anses hafva falht 20 proceat. I öfrigt märker man nästan ingen annan skillnad, än att diskonten stigit en precent eller något mer på vexlar; — den är nu 274 å 3 procent. O:saken till detta jemförelsevis lyckbga förhållande är väl förnämligast, att Hamburgs export till Englavd är obetydlig emot dess import derifrån, att de betydligaste affirerne bedrifvas i kommission, och att Engelsmäanen således hafva att fordra mer har på stället än de äro skyldige. I alla fall skola naturligtvis förluster uppstå för alla dem, som hafva stora egna Engelska varulager; men högst få fallissementer, om ens några, befaras. Af dagens tidningar från England inhemtas, så väl att en stor mängd af de Amerikanska bankerne upphört att betala med guld, och i stället utgitva äfven smärre sedlar, under 5 dollars, som att ett par ytterligare falissementer inträffst, äfvenså att den Engelska banken understödt hu