bladet för 1834 (2453—249), hvilka utgäfvos frå och med Furst Ye: zikoff. hitkomst d. 18 Oxr. till och med häens afresa d. 26 i samma månad äger tlfall: att med egua ögoa öfvertyga sig al Minerva här eter givit sig ia på fantasten emråde. Om vi äfven, af Jätt heguipliga skäl icke skulle kävnt samma cywpsther som Mi nerva for ett Byskt sä debud, htskickadt, efte hvsd bon sjelf förmslhe, med uppdrag att htyga Ryska Sjeliherrskarns belåtevhet för de Sverge vid fown sf Alexsnderemonumentet hyllat minnet af Fielands ercfsre; om vi skull fuxnit vår känsla sårad af, att se den eröfrade provinsens ge: eralguvernör, uvder hvars auspicier de boande murarna reste sig på Åland, uppträda i Sverges hulv. d tad mea en off ntig b:ski koing, ar dock visst, at vår tidning icke kirävkte gästrätten med något uttryck sa avtpali elier såred fusterlandskänsla. Vi omnämnede icke ens, såsom Minerva påstår, med eu enda ord det sedermera så rykibart vordna utomordenihga hesöket af H. Ex. Hr Riksmwarskalzer hos den Ryske Putemordertlige Legaten, hvilket företogs med en så uwsomordentlig sksrdsenhe , stt: Legaren ävnu koappt hunvit taga af sig respelsen, iunen Svenska Hofvets högse dignitär höll wid hans port, för att blifva — alvis:! Alt Aincrvas ordsn?e cm hänsyftDingear, elakt skämt etc. i Aftonbladet, under Furst Matvzsik ffs härvaro, förvsndlar sig således vid närmare blysning — för att i yttja Tryckfrib-isörodiivgens språk — till lögnartiga uppgifter. Fsån Furst Menzikoff tager Mierva vägen direkie till Lord Hurhsm, icke uten vissa rys ningar över vödvändigbeien af ett så rsdikalt tete ä 1ete. Men Kejsar Nicolaus hisr, under Lordens vistaude såsom A sbossader vid hans bof. bemött honom på det utmärktaste sit (om i följd af personligt tycke eller af politik kåvner man icke så noga); älven H. M. Kovuvgen har, på Lordens genomresa här, emottsgit I o.om med en förbuchghet, en godhet, hvarat hen uten tvifvel kanni sig högeligen smick ad. Ja, sjelfve R:ksmar kalken har gjort bhorom besök, och vaiit den, som å H. M. Kouvuno:esxs höga vägnar haft bestyret om slit, ! som rort Lo:dens emotwusagande och aovstele ns för der åvgfartygs avskaffande och ansnäcsdiga in:edande, på hvilket Lorden bäritån a5es?j Hvid var således för Minerva att göra? Hon miste icke blot sjelf förövdra position, utan! äfven, så godt hon förrådde, söka jemka och. Pskovfia? Lordeus. Hen ör således icke mera! Revoluticnens Storvizir, efver hvilken hon: fordom i fullt mått göt sin absolutistiska galla, ! utan Lbärvdelsen vill att depone Anbhasssdör blifvit af det radikala partiet i Englsnd utbesunad! — på försok — såsom de;s anhin, are, u:marktaste man och representavt. Minerva har derna gng icke lägligt att granska Aftovbladets fö utsättvingar om Lord Surbam och bans egensks:p af represen:sut för den nymodiga Engelska fribeten.? Sjelfva Alzehanda har i går, ehuru på sitt kuwiösa sätt, fuanit den s:cken betänklig, och ytrat sin otro. Kanbända tror icke Aftorblad:t :jelt deruppå.? Vi anse fullkomhign ofve flodigt, : su med Minerva eler Allehanda strida om Lord Durhems polnik, och huru han kommer att bandla, i fall han åter ingir i kahmtetiet. Pvar och en, som det nogeste foljt de tednare årens politi ska händelser och förhållanden i En, land vet gauska väl till hvilken pohusk menings nyans Lorden hörer. Han har icke vid ett, utan vid mångfaldigs till ällen, både inom och utem parlamenet, cffenmiligen ytirat sina tänkesätt 1 afseevde på dagens stora tvistefrågor; och i Evgland går det icke till såsom i Sverige, att en statsman kan inför allmänheten säga ett, och, ) inkommen i styrelsen, göra ett annat. Politisk konseqvens är der första vilsoret för en offent lig persons anseende och möjlighet att ve:ka. Det är ingen bemlighet, utom för Allehanda (Minerva kände det ganska väl då hon döpte Lord Duchem till Revolutionens Storvizir), att Lo den i trerne sf de stora frågor, hvikajl för nårrarande dela opinionen i Engand, rangerat sig på den siden, som fått namn af den! radiksla, och i Unde:buset representeras af Hame, OCovnell, Mole-worth, Thompson m. fl! Att utsträcka valrätten, att irlöra helig omröstning vid parlaments-vilev, och att välja parlaments ledamöterne för kortare tid än sju år —! för dessa reformer har Lord Durham lika offentligt uppträdt, som Dari I OConnell. Det är likaledes beksnt, att det var just för det Grelve Grey icke ville gå lika låogt i reformer, som Lord n, som denue sednare lemnade den i 0 a Ken Mm KE SR KRK