Aftonbladet – 21 juni 1837, sida 1

I blifva prejade? Om de kunna uttagas met de;ras vilja, hvem har gifvit konungamakien rat att utsn stivdernss hörande förfoga öfver persomrättea? Är det välbeiänkt, att ofverlemna personer, som äro insatte till förhättring elbes förvaring, och som stå under men icke u:enm svensk lag, åtinoch utländska skeppares godtycke, och är detia i hufvudsaten wvågst anna! an att, vare sig genom vild eller list, vind för våg deportera Sveaskar, utan att draga försosg om någon ordeutlig depot? Skall det gagra Svensla kofferdiflottan, stt den bemannas med förbry tare: skalldetta förskaffa svenska handsliflottan förtreende utem landet, skall det gifva sjömanaayrkust anseende inem lendet; och skola väl förälder af den bättre klassen egna sina barn åt sjömannayrket, när de erfara att dessa få korrektiemister till kamrater? På hvad sött skall staten nöta främmande makiers besvär öfver i deras land kanrdlöst inkastade brottslingar — ty all amkzdning är att intet lingvarigt förtroende vppsttr mellan den med godtycke bemycdigade skepparen och den på nåder ställde korrektomsten — ? Hvad känsla skali det våcka hos ärliga, fria och oberyktade sjömä. , att se korrektioaister rjuta den stora rättighet, som de sjelve så högt vardera, den att ogåtaldt kunna qvarstanna i främmande land. Hvilka fireskrifier ä:o sluiligea lemnade för att ställa detta slags deportationsförordaivg i samband med öfriga stadgar i Kriminslizgen? — Vi framställa denna sista fråga med ult-ycklig syftning på den skola, till hvilksen de flesta af vår regering bekänt sig, och som de kalla den nistoriska. Så vida mnemligen detta namn icke kall innefatta ett nonsens, eller en vidskeplig lyrkan af det föråldrade och rutna, så mitie let väl betyda att man vid stiftandet af nya laar och igrättningar afser och noga efväger alla örut existerande förhållanden, samt ändrar och ättar dem till sådan öfverensstäramelse med det ya, att harmoni, men icke oordning och etrid nellan lagbestämmelserna, uppkomma.