JEAN Meg IS, VU ll II TIIRVA FL yr ar Mm -vackra prof under gravyrerma i kronprinsens el abe-bok. tt! Hr Almlöf, Gloster, gör i denna pjes furore. Hans maskering är ypperlig, ech han spelar i -I flera scener verkligen förträffligt; i andra faller å han likväl nog mycket in i hvad Hamlet kallar . I outherod Herod.? Fru Erikson, som droit laingen, samt fru Hjortsberg och M:ile Ficker, n I som båda prinsarne, fylla med heder sina roller. Nedanstående anmärkningar äro i sanning af allmänt interesse. De angå enskildas förmenta skyldighet att underhålla en vägenläggning, företagen för helt annat ändamålän ortens beqvämlighet, och beröra derjemte frågan orfi tillforlittighet i de af Konungen utsände embetsmäns uppgifter och omdömen. v Att dessa sednare skola målasi den färg, veI derbörandes ögon förmodas Bälst se, samt dertill förses med, åtskillig förgyllning, såsom prof zf den betrodda personens konstfärdighet, må ;nu vara ett mod; men att en menighet, några inybyggare och hemmansägare i rikets minst be) bodda trakter, skulla, utan att efter lag och gamI mal häfd blifva hörde, tvingas att åtaga sig unI derhållet af en bland rikets kostbaraste vägar, loch detta medan de ännu dels sakna, dels med I nöd förmå unmrderhålla de vägar, som för dem Järo alldeles oumgängliga, vore ett nog starkt Janlitende af styreisens verkliga eller pretenderade envälde öfver de så kallade ekonomiska lärender. — Statsekoenomer af den fördöomliga mouvementsskolan hafva väl sagt, att kom-. munikatiener öppua vägen för odling och konstflit, liksom dessas utveckling föranleda nya Ikommunikanoner; men de hafva aldrig sagt att förra delen af denna sats bör tilämpas så, att just de, för hvilkas upphjelpande kommunikatioInerne anlöggas, skola börja sitt välstånd, med att åtaga sig en ny tunga. Anmärkningar vid de uti Nr 109 af Statstidningen införde ariik!ar angående KårI böle-vägen och dermed gemenskap eganl de ämnen. a (Insände.) Öfverstelöjtnanten J. af Ekenstams uti Nr 109 af ) Statstidningen intörde berättelse öfver den af honom sistlidet år hållne besigtning af den 3åstatens bekostnad inom Helsingland anlagde såkallade Kårböle; vägen, innehåller, om denna väg och trakten genom hvilken den löper, flere felaktige och förvillande uppgifter, hvilka derföre, i anseende till deras allmänna : vigt, icke böra lemnas utan närmare granskning och ; beriktigande. I I För sådant ändamål är likväl först nödigt, att taga: , kännedom om de rörande denna väg förut meddelade: I föreskrifter och vidtagna åtgärder. I Rikets Ständer beslöt vid 1812 års Riksdag, i följd : lat Regeringens derom gjorde proposition, att en ny; väg skulle på statens bekostnad anläggas emellan i Wermland och Jemtland, såsom ledande till en när. mare kommunikation med rikets nordligare Provinser, och hvarigenom handel, arbetsflit och population skulle i betydlig mon befrämjas,, Att denna vägl anläggning egentligen icke afsett ekonomiska fördelar, lutan hufvudsakligen utgått från militära åsigter, är jallmänt bekant, och styrkes deraf, dels att de för I vägars anläggande i allmänhet gällande författningar, lom undersökning vid tingen och häradsboernes höranI de, icke blifvit iakttagne, dels att vägen inom GefleI borgs län erhållit sådan sträckning öfver de från byggderne mest aflägsne skogar, närmast gränsen mot Dalarne, att den inom orten icke anträftar eller sammanbinder några större odlade trakter, och således med undantag at den, jemförelsevis med hela vägsträckan, i ringa del, som sammanbinder södra Helsingland och l Dalarne, icke kan af andre ortens innevånare begagi nas, än de få vid vägen boende. ; Vid vägarbetets början och fortgång fästade derföre ortens innevånare dervid ingen uppmärksamhet, utan ansågo detsamma, såsom det verkligen är, för , -o en rikets allmänna argelägenhet, som icke kunde 3ådraga dem vägunderhåilsskyldighet; men sedan före-; nämnde mindre del af vägen, som sammanbinder Helsingland med Dalarne, blifvit fullbordad, fingo innevånarne förmärka hvad de härom hade att förvänta, Efter å kronans, eller vägkomitterades, vägnar anställd . rättegång emot hemmansegarne i Alfta Tingslag, be-j stående af Alfta, Ofvanåkers och Woxna socknar I blefvo dessa sluteligen genom en Kongl. Resolution den 10 Juli 1829 ålagde, att! nämnde del gaf) vägen underhålla.zj! odla or I Häröfver hade likväl innevånarne inom nämnde Tingslag mindre skäl att sig beklaga, enär denna dell. af vägen för dem öppnat en förut saknad beqväm! kommunikation med provinsen Dalarne, och dess ekonomiska nytta, i förening med den militära, således vore obestridlig, men sedan vägarbetet, å sträck1 ningen emellan Dalarne och Jemtland, ytterligare blitvit fortsatt och fulländadt, öfver Woxna bruks skog oah den kronan tillhörige Ofvanåkers allmänningen, väcktes åter påstående mot Tingslaget att: äfven öf) J