0 VTM OT MSAST 2 VECHRRU, EUT JU Udlter om äre!; de hafva intet tungt eller utarbetre, utan ivom huset. För närvaraude ärva alla Norrmän fara från sina nuvarande boningstöllen till Ilipors; här äro nu allzredan 6 familjer, som redan sålt sin egendom, och ärna vid deta tillfalle fara till nämrde ställe; dessutom äro här 8 Norska familjer, som efterhand vilja sälja sina jordbruk och flytta dit, ty Norrmännen vilja gerna bo i hvarandras gravnskap, eburu jag för min del bor lika så gerna bland främmande, emedan de äro ganska goda och vänliga menniskor att umgås med. Utgifterna för den köpta jorden äro ganska billiga; här betatas ingen skatt, utan af den jord, man sjelf äger; den är eller icke ster, ty jag betalte 1 daler om året för den jord jeg sålde. (De som hafva lånt penningar eller fått jord på kredit, betala ingen skatt, så länge de äro andras gäldenärer och skyldige att berala räutor). Hvad som ngår min resa hit, förmodar jag du vet af mina förra bref; den gick lyckligt och väl; vi voro 7 veckor och en dag på sjön. (från Götheborg till Boston). I tell någon skulle vilja flytta hit, som väl icke sker, ty minge äro så tafatte, alt de tro sig göra orätt att Mlytta till ett land, der de kunde försörja sig och de sina, utan heldre blifva i ett lend. der de äro uppväxte, änskönt de der knappt ha torra brödet, och många förmå tyvärr icke konma den linga vägen. Jag råder ingen hvarken till eiler från. Hvar och en öfverväger sjelf, hvad honom båst synes, men om någon verkligen vill komma, så bör han sälja hvad han har och göra det till penningar, förutan sängoch gång-kläder, och hälst söka sig ett fartyg som går till NewYork, ty der bo både Svenskar ech Nerrmän, som vilja hjelpa dem på vägen till det ställe, der vi bo. — — I Det andra brefvet är af en Aslak Torkilsen Holven, utflyttad från Grepens församling 1 Söndre Bergenhuus-amt. l Rochester d. 21 Juli 1836. I Asgående resan, vill jag först ge underrättelse derom. Från Götheborg seglsde vi den 24 Maj. och fingo så önskligt väder på sjön, att vi kommo till New-York den 2 Juli; en tid af 5 veckor och 4 dagar åtgick således uwll vår öf; verresa, och hvar och en fullväxt person måste för ; öfverfarten betala 30 Spanska daler; sedan kommo vi på en ångbåt, som gick uppför Hud sons-floden, tll ett ställe som heter Albany Denna vägs längd var 160 Engelska roil, cch der blefvo vi satta på en ångvagn, som drog 110 andra vagnar efter sig. Denna vägs längd var 16 mil, som vi tillryggalade på 2 ummar, och kemmo vi nu till en kanal, som är grafd 300 mil genom det land vi passerade, till ett ställe, kailadt Rochester, der det andra Norska folket bedt, och hvsraf ännu några finnas qvar. Här slutade vi för denna gången resam, och ha kommit i arbete, hvilket består i sienerbete, hvilket brukas här, lika så väl som i Norge. För detta arbete hafva vi 1 Spansk daler om dagen, eller 6 daler i vecken. Jag måste med sanning sägs, stt det, som Gjert Gregorius skrifvit, alltssmmans är riktigt och sanfärdigt, och säges detssmma af alla Norrmän, som varit här i landet sedan Gjert hitkom, — De svårigheter, som jag vet alt anföra, äro: 1:o att komma väl och lyckligt hit öfver hafvet, och 2:0 att språket ej förstås, bvilket jag anser för det värsta afallt. I Norge tänkte mean, att alla, som kommo till Amerika, blefvo slafvar, men deri misstsga de sg storligen, ty ingen slaf får 1 daler om dsger, och det ha vi! Jag vill tala sanning för alla, som kunna tänka på att kunna komma hit efter, på det ingen må företaga denna resa, om han ej eger 40 å 50 Spd. för lösa eller ogifta personer, och den, som har familj, kan således räkna ut, hwu mycket som går åt, ty det kostär mycket penningar att genom landet komma fram till det stället, der jorden fås för godt köp. Det heter Illinois. Från Illinois vill New-York år 1200 mil, och der fås ett acre land för 5 ort eller 80 scre för 100 daler, och en acre är så mycket som 2 mått land i Norge. Religionen är här den Lutherska, men man har frihet att antaga eiler bekänna sig till hvilken religion man vill. Jag finner mig ganska nöjd med, att lag kommit till Amerika, och önskar mig icke tillbaka till Norge; men det kan väl ara, att jag kam längta efter det, som är gömdt i min egen barm, men det hoppas jog går svart förbi, sedan får jag sträfva för mig sjelf, så väl som anIra. Jag vill vid detta tillfälle nämna priserne Då någ:a lifsmedel: för i mark smör hetalas 8