Aftonbladet – 15 juni 1837, sida 1

MUD CEEEUELU TEL v AVIV H 2 VIS CA VIMR UTMRRT ste numror en revy af hvad som blifvit gjordt gjusder sessionen och utsigterne för återstoden deraf. Resultatet blir, att några verkligan goda åtgärder icke äro att hoppas, att de bättre i andra rummet stå i vida fähet, och att de dåliga äre gifna och säkra. Huwu går det? — heter det till slut — med det parlimentariska päron, söm skulle serveras oss vid påsktitden? Ena sidan är omogen, och den andra är rutten. De trenne stora Londonhusens fall har icke yu Ibaft så svåra följder, som man befsrade. Ett man hade fruktat, att detta öde skulle träffa långt flera. I Liverpool hade blott ett enda katastrofen med de trenne husen i London, och från de betydligare manufakturstäderna lydde glde sednaste underrättelserne bättre, än man haft anleduing vänta. Banken hade låtit annonsera, att den gaf lån mot deposiuon af goda vexlar på icke mindre än 95 dagars sigt, och mot 5 procents ränta. Eånesummorra fingo ej urderstiiga 2000 L., och lånen skulle vara återbetalta sednast d. 15 Juli. Spanien. I Ervhgt underrättelser från Madrid, gående till jd. 28 Mej, tyckes det exalterade partiet iCortes vid farans annalkande åter vilja sluta sig till miuisigren. I din hemliga sessionen d. 23 ropade alla: Krig mot Don Carlos och enighet! Hr Calatrava uttryckte härvid sin tillfredsstal!e:se öfver den gynnamde sinonesstämningen, försäkrande det regeringens afsigt allid varit att medgifva Spaniorerne det mått af fribet, zz de gjort sig förtjenta gerom sin uppoffring och sina vishet, ssmt att alla folkets önskningar skulle uppfyllas, så snart det inbördes kriget vore slutadt. Man ofverenskom derefter om åtskilliga energiska åtgärders vidtagande. Allt nationalgarde i Nya Castilien skulle kallas till vapen, och Madrids municipelitet sörja för dess ekiperande, hvarjemte garnisonerna i flere nästg änsande städer skola dragas till Madrid, så att. man deromkring skall innan kort ha en arm af 50,000 man på benen. Avar och en, som något litet följt händelsernas gång i Spanien uader de sista två åren, vet likväl, att det är lättare för regeringen att sammandråga armeer, än att använda dem, och att det är ieke så mycket på trupper hon lider brist, som på tapperhet och god sinnesstämning hos dessa, men i synnerhet hos deras befälkhafrvare. Imedlertid äro Madrids innevånare för iogena del uian bekymmer. Ett bref ifrån Nedra Arragonien säger, att Carlisterne äro i fullkomlig besittoing af landet, att de i Cantavieja obehindrat erhålla allt slags tillförsel, till och med rekryter, utan att de i Teruel stående konstitotionella trupperna kunns hindra det, och att om dessa lida den minsta motgång, skola alla fästen i Nedra Arragonien och Vslencia intagas af rebellerna, som medföra eroft artilleri. Folket ör helt och hållet utblottadt och önskar fred på hvad vilkor som helst, om den äfven komme ur bödelns händer. I detta sisträmnda fall ser det nästan ut, som om deras önskningar icke vore så lingt ifrån. sin fullbordan. ty Carlisterne rycka allt mera framåt. Den 27 Maj var Don Carlos i Barbastro och följande dagen intågade hans trupper der.XEn del af dem ligger i Cantavieja, och Cabrera siår med 6000 man ocn 3 kanoner nära Alcaniz på andra sidan Ebro. Till nämnde flod fruktar man att Carlisterne också innan kort skola rigia sin kosa, ehuru de för nörvarande synas vilja draga sig åt Catalonien, och Franska tidvingen Messager innehåller ett bref omderas vidare planer, som bladet försäkrar skall vara fullkomligt tillförluligt. Det är från Brigadieren Arzieta, skrifvet i Huesca den 285 Msj till hans vän Åvona. Häri uppgifver ham Christinoss förlust i tröffoingen vid Huesca till mer än 1000 man. Aragonerne skola icke vara så fiendtligt sinnade mot Pretendenten, som man föregifvit. Konuagen (Don Carlos) skall blott en kort tid dröja i Catalobien, der qvarlemna Infanten Don Sebastian, för att organisera de spridda partigöngare-korpserna och inrätta en provisorisk regering, men sjelf draga till sin stora arm 7000 men under Cabrera och 4000 under Serrador, gå öfver Ebro vid Tortosa, genom de trånga passen vid Albsrracin samt aflägga ett besök hos det hederliga folket vid det så kallade qvinliga hofvet. Brefskrifvaren tviflar ej Då framvåne ach Iofvar. att i