Aftonbladet – 7 juni 1837, sida 2

Götheborg den 2 Juni. Chalmersska Slöjdskolan. Pröfningen med eleverna vid denna technologiska undervisningsanstalt ägde rum Tisdagen den 30 Maj innevarande år. Elevernes antal hade under detta läroår utgjort 53. Undervisningsämnen hade varit: Elementar kemi, för 19 elever, kemisk: techologi, för 10. I kemiskt-technologiska laboratorium hade 42 elever arbetat och föt öfrigt på begäran af fabrikanter och slöjdidkarh åtskilliga undersökningar blifvit anställda. Af mathematiska kunskapsarterne hade Arithmetik sysselsate 12, planimetri 18, stereometri 2, serier och logarithmer9 samt algebia 12 elever. I praktisk mechanik, åtföljd af machinritning, hade undervisning blifvit 13 elever meddelad.F Uti öfningarne på Ritsalen, i fri handteckning och linearritning hade 50 elever deltagit. Arbetet i modellverkstaden hade blifvit utöfvadt af 40 elever. Undervisning i i elementarkemi och kemisk technologi var af slöjdskolans föreståndare meddelad; arbetena i kemiskt-techniskaj laboratorium förrättades under ledning af Andre läraren i5kemien Herr C. J. Tranberg. Uti mathematiska kunskapsarter, praktisk mekanik och ritning hade undervisning blifvit meddelad af Hr Löjtnanten J. P. Weinberg. Vid arbetet i modellverkstaden hade verkmästaren Hr J. Wickstedt på förr vanligt sätt tillbandagått, Af årsberättelsen inhemtades bland annat, att flere utaf de elever, som vid Slöjd-skolan blifvit bildade för vissa yrken, deri vunnit anmärkningsvärd fortkomst. Hr H. Schaie hade blifvit föreståndare för ritkontoret vid Motala mechaniska verkstad. Hr F. L. Brusewitz, som egnat sig åt glashandteringen, ämnade snart företaga en resa till Frankrike, för att i yrket inhemta ökad kunskap. Hr Robert Kellberg var verkmästare vid ett färgeri i Hamburg. Hr O. Telander, som egnat sig åt mechanik och machinbyggnad, skulle företaga en resa till England, Skottland och Norra Amerika. Hr B. J. Westerberg, som i flera år egnat sig åt fysiskt och mathematiskt instrument-arbete, var nu anställd vid en verkstad i Berlin. Flere Ibland de elever, som ännu i Slöjd-skolan begagna undervisningen, hade redan egnat sig åt följande yrken: Färgerihandtering, Förfärdigande af musikaliska instrument, Jernbruksrörelse, Landthushållning, Landtmäteri, Machisbyggnad, Murarehandtverket, Segeloch Kompassmakeri, Stolmakareoch Tapetserare handteringen samt Urmakeri. Krono-Länsmannen, Hofrätts-Kommissarien A. G. Fryckman, har nu till Konungens Befallningshafvande i länet inrapporterat, att Söndagen den 214 Maj tilldrog sig den olyckliga händelsen, att soldaten vid Bohus läns Kongl. Regemente och Fräkne Kompagnie, N:o 30 Niclas West, i vredesmod med laddad bössa skjutit Skolläraren Gädda i Westerlanda af Inlands Torpe Härad uti båda låren, knän och benen, blott af den anledning, att Gädda på Rusthållaren Olof Jonssons anmodan utkörde bemälde soldats boskap från Olof Jonssons ägor. Bössan var laddad med hagel, hvaraf omkring 30 stycken träffade Gädda, hvilken efter skottets aflossande genast afdånade och hade en ganska stor bloduttömning. Den sårade är Mförd till Länets sjukhus i Uddevalla, hvarest läkaen icke kunde yttra sig om skottet kan vara absolut lödande, Soldaten West är emedlertid häktad och commer han ofördröjeligen att till ransakning beordras, (GC.n. H, o. S. T) Korrespondentartikel från Wetle Härad i Norra Bomuslän, d. 27 Maj 1837: En djup tjäla i jorden. 3eständigt nordanväder med regn har hindrat våraretet i sin tid. Först veckan efter Pingst börjades, huru jorden var tung och våt, med plöjning och ågra få tunnors såning här och der, samt potateslantering. Detta upphörde snart, sedan ett så öferflödigt regn, dag och natt, nedkommit att både de åa sådde och osådde åkrarne äro öfversvämmade. Man ror att det utkastade sädesfröet, som till större de;n regnat bort, äfvensom de utlagde potates, går örloradt och ruttnar i jorden. När man nu besinnar tt ortens hufvudsäde är hafre, hvilken, oaktadt en ynnande sommarväderlek, fordrar 15 å 16 veckor, man den kan skördas: att jorden icke på 8 dagar arefter kan vidröras, om ock regnvädret upphörer: tt man härstädes icke är säker för nattfrost, så snart vugusti månad gått ut; så är landwmannens utsigt a denna ort bedröflig. (G. n. H. o. S. T.)