Aftonbladet – 3 juni 1837, sida 1

bud till pågonting bättre för framtiden, är det ft sllid intersssant att erfara ur bvad synpunk: de betraktas af personer på ställt med politisk biick och omdömesförmåga. Vi meddela derföre här nedanföre, ur ett ut:ändskt blad; tvänne skrifvelser från Paris rörande Uesså ämnden. PParis d. 13 Maj 1837. Dokwwärerde upphäfva ett förfärligt 1op. För att: göra en hög ! person till viljss, hafva vi varit obevekliga, hbaf-jva vi gjort amnestien berosnde af våra mot:ståadares förnedring, af ånger och aibör,: och i derigenom upprört den Fransyska stoltheten , hvilken kävger så nära tillsammans med den så ömtåliga Fransyska hederskäaslang icke heller blef det oss förunvadt, att, såsom vi önskat och , dofvat, återgifva en katolskkyrka åt den katolska gudstjensten; ty erkebiskopen i Päris hede måst ödmjuka sig, och har icke velat göra det; sedan man nu biukat oss och missbruiat oss tl verktyg för strönghot, kastäar man 0s8 å gido med åtloj:, och slungar oss i en vrå, för at der politiskt roste för framtiden; vår stölhe j I vår hederskänsla, vår hersknipgslystnad, vi in förstånd, vår skerpsinuighet, våra talsäger, d cm kompremetterar man, och åt hvilka tänkesät ; är idet väl man ger ett sken af liberalitet? Ich je å Ide koesiitutionella vi hylla, utan åt hor sans. tänkesätt, hvilka icke kunna, icke vilja sesra gexom kamrarne, emedan alla talaretabar ger felas dessa hofmän, men som vilja segta genrom frambåliande af konungens person, genom att -änou-en gång klyfva skyr och göra sig af med j doktrinärerne, liksom man kastar af sig en kappa då storm, regn och vititerkyla äro förbi, joch åter ett par vackra dagar visa sig? — så I ungefär kan man öfversätta detta partis, till i hälften yttrade, till hälften hemligs, tankar. Men då ministeren måste lefva af dubbelt nådsbröd, tf konuugene och af Hr Thierss, Såsöm för :närveranide organ af iters-parti, så går det doktrivärerne dubbelt till sinnes, alt finna åg tillbakasatta för dem, som måhända ä:o trappsieg för Hr Thierss tillkommande storhet, han som nus tvenne år än kysst än bitit sin politiske vär Gu:zot, ech nu tiil slut satt honom tänderna i köttet. Detta besynnerliga skådesp:!; siom visar Frankrikes politiska biltorig, sedan IPeriers ded, hbvälfva sig omkring afundsjukan hos dessa både historieskrifvare, under det ett högt öga, äv visande hvartut vinden blåser, an bliokande ironiskt, skådar ofvanom förhänget har au, såsom det synes, koremit till en alfarsam katastrof, och Hr Guizot har, svårt såat, blifvit bertburen från skådeplatsen: Hr Thitrs lörra sår har deremet visat sig som en blot skråma. Det beror måhända af de revo-. utionära iovscklingarne 1 Spanien, af republikaaerves framirädar.de på andra sidan Pyrengerve, i fell striden skulle gå olyckligt, för. Don Carlos, huruvida Hr Thiers åter kemmer på skådepletsen, men då ieke för att bekämpa Don Carlos ioflyignde, utan republiken , med tillsjelp af Tiers-parti och neutralisering af den tel af eppovsitionen, som ledes af Odilon-Barot. Vi hafva redan upplefvat så många saker, SN dessa väl icke ligga utom möjlighetens omåde, Paris d. 15 Maj 1837. Vid min åter comst till Paris finner jag staden ganska föränrad, och det tll sia fördel. Den tråkiga ödss i heten forliden vinter, under hvilken årstid nnars ett så rörligt, gladt lif berskar i vår håfudsiad, har för närvarande, under den annpsrs sera stilla och på nöjen tomare våren, förvandtt sig till dea rouotrste och liflizaste sinnesämriog. Hvilker brokigt hvimmel på gator ch i gränder, på teatrarne och promeraderne. ch hvilken Jefnadslust och tillfeedsställe!se strå r ej från dessa ansigten! Till och medi Loxon, hvarifrån jig nyss kommer, och der nu en lifbgaste årstiden för rörelsen be; ynner, såg g ej i Ciiy taare skaror af menniskor, än jag 1 ser i våra centrala qvarter i Paris; och Contgarden, Itshenska teatern i London och yde Park voro icke mera öfvarfyllda, än höns rande operan och Musards kon erisal ler villerieträdgården. Orsaken ligger till en del i fluensans upphörande, hvilken sjukdom hela utero hemsökt Paris, försatt otsliga familjer i rg, och spedi dysterbet öfver de allmänna Lös a. Åfven politken sysselsätter lubhgt sinpeAldrig synes Paris mera iotagande, fn när nne million menniskor sättes i rörelse af ett mensamt stort politiskt ieteresse, eller rär ssorna politiskt söndra sig i skerpt markeragruppers Detia inträffade icke på länge; nun remot är et sådant förhållande omisskännligt I första anhlickanm. Stpomt fm moss a VP AV jP—