saramansatt sig ull en reunion, som halt sammankomst hos en Fr Hartman, hvarvid 177 deputerade skola hafva infuonit sig och 27 skriftligen anmält sitt deltegande. Hartman förde ordet. Journ. de Paris uppger föreningens ändamål vara, att tvinga regeringen återgå till de gamla principerna. Ministrarne skola hafva biifvit förskräckta häröfver och hållit sammankomster med Thiers och Dupina. Imedleriid Isynes der -gamla pluraliteten icke ännu hefva uppgjort någon egentlig operatiens-plan emot kabinettet.. Sålunda har utrikes-budgetten gått igenom med lätthet, nästan utan invändningar. Anmärkningsvärdt är, att runionen omfattar nästan alla de deputerade, som höra till hofver och den bögre militären och staben. Häraf slutar man, hvad äfven förut är temligen påtagligt, att det nya kabinettets medlemmar, med undantag af Montalivet, ingalunda stå så väl vid hofvet, som deras företrädare. Under Thierss ordförande är en coutra-runion tillvägabragt. — Pairerne hafva antagit förslaget om öfverlåtelse af Erkebiskops-tomter åt staden Paris. Åtskillige herarkiens riddare förde väl det vanliga språket om helgden af kyrkans egendom Qc. ;! men de förlorade voteringen, som utföll med 73: röster mot 28. — Sammansättningen af och valen inom det Utskott, som skall utlåta sig om anslagen för Alger, tyckas visa, det de begärda summorne blifva afslagna. i Den 21 Maj icträffade i Fulda dena Franska ambassad, som derstädes skulle emottaga den! Mecklenburgska Prinsessan, hvilken väntades dit följande dag. Så snart förmälningem skett, skall,: enligt Nouvelle Minerve (hvars uppgift dock icke är stort ait lita på), de: länge omtalta inrättaodet sf ett garde verkställas och detsamma: komma att bestå af 4 sqradroner och 4 bataliJoner. Enligt samma blad skulle äfven Helgeands-orden återupprättas samt Kongliga residenset flyttas till Versaille och St. Cioud, så att hädanefter Tuilleries komme endast att bebos jett par månader årligen af Konungen. Den stora impopulariteten af dessa tre åtgärder är dock! Iså ögonskenlig, ait heia berättelsen synas vara en dikt En genom amnestien befriad politisk fånge,: Husson, har varit åter gripen för hotelser mot) Konungen, men är åter utsläppt. De fem medbrottslige i StrasburgerkomplotI ten, hvilka först rymde, men sedan inställde sig, för att purgeras, hafva blifvit frikände. De vo i xo Chirurgen Lombard samt Löjtvanterne Gros, ! Patry, Dupenhbauat och von Schaller. Rättegången gjorde föga uppseende, och juryn var. I genast färdig med siti oskyldig. I Grefve Bondy är utnämnd tll Gr. Montali vets efterträdare såsom Intendeat för Civillistan. : i— Generalerne Bugeaud och Damremount i Alger skola icke draga väl öfverens och hafva vill Iregeringen ingifvit klagomål mot hvarandra, för det att den ene hindrar den andres planer. i i H i I i England. I I I Underhuset debaiterades sedan tvenne daigar ifrigt öfver ett amendement, som af Her Jobn; iston blifvit föreslaget vid billen rörande kyrkoskatten. Deune ledamot hade nemnligen propenerat, att den ökade inkomsten af kyrkogodsen, som kunde uppkorama genom en bättre förvalt-; ning af desamma, måite användas till religiös; uppfostran för ungdomen inom den herskarde; kyrkan. Debatten var ännu icke slut vid postens afgång. Konungen var sjuk, och hans lifmedikus, sir Heory Halford, hade d. 22 hastigt blifvit kallad till Windsor. Dagen derpå hade H. M. dock mått bättre. Engelska bankens anbud att öppna Förenta Staternas bank en kredit på 2 millioner L., till fördel för köpmännen i NewYork, har icke blifvit antaget af den Amerikanska banken. Det påstås, att vilkoret ait återbetala hälften af lånet i guld varit orsaken, at anbudet ej blifvit begagnsdt. Af de 32 personer, som troddes vsra omkomna i kolgrufvan vid Mold, hafva 10 ke oll I i räddade derigenom, att de tagit sin. tiliflykt vl! ett ställe, dit vattnet ej hann intränga, och hvar ifrån de sedermera blifvit upphemiade. Tyskiand. Man anmärker, att prinsessan Helenas för mälning med Hertigen af Orleans aldrig blifvit officielt kungjord i Mecklenburg, och tidningar-g ne der i landet bafra icke ens omnämnt prin-jv sessan3 afresa. Prinsessans kusin, Hertig Carllt af Mecklenburg, som är i Preussisk tjenst, harjk i en serskild memoire utvecklat de skäl, som i if 197 ee FJ FR KE 1