Aftonbladet – 31 maj 1837, sida 4

2 samt vedernettig DOTACH 101 fdilkedll Mia a ernas erläggande, åstundas ett lån stort 4,00) Rdr) bko. Adress för Öfverenskommelse torde lemnas uti forseglad biljeit till Lån 4000 i Hr A. Bonniers Rokhandel. — — !!2 — oo. oe r fr i AK MAGASIN FÖR KONST, NYHETER OCH MODER är Sjette hättet utkommet ! och innehåller: pl. 21 Arep rtar och den förlidet år. i Paris attäckta Are de Triomphe de PV Etoile;: pl. 22 Främmande f Ikslags klädedrägter och sedva-: nor Turkarne: pl. 23 Virkmönster; planch 25 Modekostymer for Damer. i H i H H ENGRAIS ANIMAL, Amwmälisk .Gödsel. De försök jag i år ifrån den I Mas har anställt med Eng ai: Animal, för tt kunna :cke allenast använda densamma till ;lantor i allm :nhet, utan äfven utröna maximum och minimum ar qvastiteten vid begagnandet, voro egnade är hvarje landtman, att i detta afseende gifva ett rättesnöre till fullkomligt upp nående af hans ändamål med al-: la plantor, tobak, fruktträd m. m. D t torde först böra anmärkas att jag gjorde dessa försök. i eldadt rum, vid en jemn värme af I3 grader. Resultaten äro följande: En Provins-Ros-buske, helt och hållet utan blad, var till d. 4 April försedd dermed och 17 rosenknoppar kunde räknas. De nya grenarne växte: på denna korta tid ända till 3 qvarter. En månads Ros-buske fick! i slutet af Mars blad och blomma En Myrten står i skönaste: grönska. En Aloc, som blott ägde nåsra erenar utan blad, iskön växt; och slutligen i ktt ungt Fikonträd, som på denna samma tid erhållit de skönaste blad, hvilka icke eftergifva i fägring de uti Italien växande. Användandet af Engrais Animal för plantor: Man tager en tunna Engrais Animal, slår dertill 3 tunnor vatten, rörer allt väl flere gånger: om, och låter det sta 24 timmar. Med detta vatten begjn-: tas plantorna, men endast en gång om å et; derigenom befordras växtligheten till maximum. Slår man 5 tunnor vatten till I tunna Engrais, uppstår ett Jagom; och medelst 7 tunnor vat; ten till I tunna Engrais erhål-) les minimi-styrkan för växtligheten. I Perföre kan hvarje landtman, i synnerhet när han förstår att! rigtigt bedömma den jord ut hvilken han vill plantera, lätt bestimma om han bör använda! maximum, lagom eller minimum. Det förstås af sig sjelf att, när han Sotyundarv oft hättre re. nitat.