Aftonbladet – 31 maj 1837, sida 2

VER BAVER MER LIVET KNJVElA AE BCE IVP RINGT rät, ait Helsten aldrig blivit af hocom anvisad ull Afioubladstryckeriet, eller haft hans tillstånd bil träsvittens uttagande, utan att Hellsten, fors: sedan han redan, på sätt nyss nämndes, åikomsöt dem på stt lösa ord, emedan den, som utiemaade dem, trodde att Hullstea vore ec man, anhållit hos Sjoöbsrg att få begagua dam ull en tryckning, utan att likval under:ätta Sjöberg om beskaffercheten deraf. Äfven träsniuei öfver Assessor Ccusenstolpes lotterivinst, Aspnäs, prydde pr:ospekieR af Det sista Af onbladet, men detta träsnitt disponeras af ägarn sjelf. — Hvad innehållet för oingt amgår, fuano vi. liksom andra, några delar derst roliga vid första genomläsningen, men paskiller förlora sig svart, då de, såsom det ifrågavaravde, utgöra eu ragu på ämnen, som måboga gånger forut blivit både anrättade och tuggade. Såluuda förekommer bland amBonserna: gifiermål mellan fru Blanka och regerande storheriigen af Aftenbladet, kei pia efter eu dylik i Heimdall 1830; arf ledigt. efter efl. Granskaren; juve!er forkomac för AtI tonbladet ech upphittade af Miverva, samt under I träsnit: et af Aspnas en anrons rörande öppusudet laf? farbror Martens botell. Roligare örefsller oss kuggorelsen om auktion å ett magasin kaltadt. Lö: dagsmagssinet, samt ett bret imiterande proi fessor D. Rosenschölds maner, och änvnu dertill underskriften uuder en af spruifigurerne, I hvilken säges vara en novice i Afionbladei, Sysselsatt att pumpa, men af hvars miliukol.ska utseexde man kan sluta, att kan tagit sig val sen öfver bufvudet, ett infall som qvadrerar så väl med figurens utseende, som med dena undf-gnad, hvarmed våra vedersakare ofiast traktera, om det ock icke ailud är träskvatten, såsem från Hellstens tryckeri. Att hela företage: är rik adt mot forläggarens af Af onblsdet per son och dess förlags-artiklar, bshötva vi, efter det redsn anförda, krappt nämna. Den som ville skrifva ett paskili, kunde knep: välja eu mera passande föremål. I första ;ummet kunde paskillanten gifva sia tunga fritt lopp, utan fruktan för reklamation från nämnde förlaggares sida, och i det amwdra hade han at! från jett visst hå li tillforse sig all den ynnest, som huktao för fiihetea eguar de r.ddare, hvilka ,menneligen skalla på Anoubiadet, och söka så i vidi görligt är, skada dess ö:rlåcgare. Au sö Idane riddare skola uppkomma, är naturligt. I: emli igen pålaghet mouvrement bar gå fvit fart idea större bokxhanvdela, och verkat menligt fö de små skriblererna från träsket och prestgatan. I NN köper ej mer för bespaimgs skell sålga ortikler, seden man för godt pris kan hatva! bättre. Öraken iör läsning har ej blont utvetJat sig, den har äfven förändrat sg. De r amade utgjutelserna eller uigjutsa rimmen olve: en blomma, en fjäril, öfver backenus sorl el.e: ) fogelus qviltsr, namnsdagar och födelsedegar, miltios:er gånger söndertagna och åter bopsate, börja sti äckia; andra föremål, mersklighe en och samhällenas högre 1dder och iutressen ha. va en gång ådragit sig upprsärksamheten, oco aamrsdagspoeter och grafqvädare mottagas men köld, så snart de äflas att visa sina produkte; i utom familjkretsen. Blott snillat förmår att, ox I. så behöfs, förvandla sienar till bröd, men snillaa förnedrar sig ej ull pastollant; den pya bokpressens frihet och verksamhet öppnar det en lätt väg till offeattigheten. Naturligtvis hofva måcga gissningar kringlupitr rörande de författare, som 1 det ifrågavarande opus sökt ena hiten förtjenst gnom nya upptåg. Med en serdeles enhältighet har htvsl rykie: från olika håll förenat sig om, ati såsom dess i! gemensamma upphofsmän angilva Kammarjan ksren Kuliberg, förui bekant såsom den egen:liga Pedaktören at Freja, och för det littsrar: missöde, som burde DHdvenskarne i Nespil, och misstönkt iör flera skrifter, som emaverat rån en Hillstgoska offemen; samt kamraterit bolage:, en vovellskiitvande prestman och i poriiscrande Kungl. Sekter, hvilka vi snart föl, Bfale at närmare Omnämnna. ja dso förut och bomin tim, rö avde prospekicn i! Hon i Göheborg utgifen ticning, förklarat, Ut vi i detta mål tänkta olika med Hotkan:lishetet, ehurn vi fiona att detta erobots, seder j sat prejodikatet, iu ocj a dukt passera uten ; HE: ycka, att detta så Ive bl en anuan lärer hålla