Aftonbladet – 31 maj 1837, sida 1

TE NERE Sn till felja af de välsignade spanmilstagarna, sem Ihefiunas å nödvänsiga för skyddandet ar jordojanst okatiens cerhörda inkomster ati alla andra försök och bemödanden till lättande af arbeisrens betryck häldre görar, an att det enda naturliga och verksamma medlet skulle påtänkas. Hyran för en stuga utgör verligen 2 ch, i veskan, d. v. s. för å.et 104 sk. elle: 5 Fund 4 sh. (ötver 60 Rdr B:co.) Med sugen följer stuudom en li:en tradgårdstäppa, så stt fråga icke kan biifva om underhållande af någom ko eller dyhkt husdjur. Endast en gris håller arbetska:len sig stundom. Några vitteen upplyste, att familjer af arbetsklassen funnits, som icke kunnat byra sig stuga, utin legat i uthus, och det öiver vintren, men att de blifvit intagna på arbetshuset, så snart de anmält sig. I fiiga om den kost, som besiås arbetsföra persover på arbetshuset, upplyste ett vittne (Sekrewraren i Board of Guardians), stt hvarje I sådan person för 5 uns kekadt kött tre gånger i veckar; ait hvarje karl får 416 och hvarje iqviuna 14 uns bröd om dagen; att bvardera får ten och en half piot (något öfver et hsltstep) ig yosocppa (gruel) dagligen samt lika qvaniitet I köttsoppa tre dagar i vecksn. Eu anrat vittne, en jordbrukare, sad:, at hans arbetsfolk äter fl sk hvar dag, och någon gång kött. Detta sitine susig en af sina arbetare icke kunra bärga sig på den ofvanvärmnda arbetskosten. På en fråga om de ofrige försemlingskoerne, som icke använda arbetstotk, förr klegat öfvsr den då brukihiga utvägen att ur fattigkasstm lemra understöd åt arbetare med stora femiljer, d. v. s. betala ; bristen i arbetslönerna, svarade samma viitne, att inga dylika klagomål afhörts, hvilket vaturligtvis parsade sig väl i stycke för viuret. Kyrkoberden i Pestworths förssmling uppgaf, sti den nja lagen föranledt att utvandringarna från den församlingen ökats, hvilket dock icke tycktes hekrätvas aft siffran, då den framdrogs. År 1822 utvandrade 49 personer, 24 år 1833, 4 år 1834, 14 år 1835 (i December det året trädde den nya lagen i verksamhet), 16 år 1836. Msn ser således, att, med undantag af år 1834, utvandringarne varit i det hela lika som förut. En hp familjer hade vandrat till Manchester och luunit acbete der. Såsom en åskådlig upplysving, så val öfver Engelsmännens sätt at hålla umdersökninger, som öfver arbetsfolkets ställving, intaga vi följunde examen med en arbetare, Edvard Pullen, med 10 barn och 11 sh. 6 pence veckolöm. Före närvsrande fattiglag, hur stor veckolön bekom ni? Jag vill minnas zit det var 10 sh. — Hur högt steg det största vecko-understöd bi då för tiden bekem af socknen? Jag mins ej ;å poga, men tror att det var omkring 4 till 5 hb. — Alblså bekom ri då i veckolän och sock1 penningar sammanlagdt 15 sh? Ja — Förjzote edra bara ingentipg förr än nya fautiglasem utkom? Nej, de voro ej nog vuxna. — Ni äger ait ni hor tre barn på a betshuss:? Ja, — Aro de slla gossm? Nej, två gossar och en flicvoT ee OO AR AV om ss. — Hear ni sett dem, sedan de kommo dit? a, då och då. — Äro gossarne skilda rår syteru? Ja. — TI säcskilda rum? Ja. — Biva de ät behandlade i arbetshuwet? Jag är genska öjd med deras behandling der, jag ser att de ier hafva det bättre än jig sjelf kunde åstadomma fr dem. — Ni bar således intet at jaga på den behandling dem der vedeifare ? sj, allsiniet. — Betslar ni mera för ert hus ch er trädgård i foörbällande till sorlek, än de dre arbetarce i Pestwomb? Nej, jag betslar ka som andra. -— Så at ni fiurer er hy:esumrima ej större än bvad andcia fiitge arbetare Pesiworth betala? Ut kn vara seit och detaicma. — Den 2 gäld ti cligger är något mer 3 ch. 6 pence i vicken? Ja. — Hvad beler ni i veckan för imjöl och bröc? Jag befver hvar vecka I bushsl hvetmjöl, sem komig I sh. 4 perce, samt för 3 penee st, som gör Glsammans I sb. 7 pence, Er soa är utw och tjenar? Ja, jag måste atia honom kläder. — Och beloppet af er ecklönv är 11 sh. 6 pence? Ja. — Hvarmed ni iste uxderhölla er sjelf, hustru och 6 bara? , — Och hvaraf ni utger 6 sb, 7 pence för jöl och jist, så att er återstår Å sh. 11 pence, Ta .