vn RU TTT AN DANNE 1) a ENGELSKA FATiIGLAGARNA; i Det är bekant, att Engelska lagstiftninge nyss gjort en ändring i fattigla, ana. Det huj vudsskliga af förävdringsn är, at styrelsen ver undersiödsns utdelning blifvit tsgen från ih Magisirates (the great uop id, såsom tidmn I garne vsut sig ait kalla desna stora, öfver hel lsudet spridda arisiokraii, som från urminne ider förvaliat dsss polisstyrelse, utan lön oc un ensva:) och öfverlemnad åt valda Guar dizns?; att flera törserlingear blifvit samman slagna i distrikter (kallade: Unions), scm hef I va gemensemt srbetshus och gemevusam fattig I direktion; alt exra understöd (vut-door reliet åt arbetsföra persover, som bo för sig sjelfva hblitvic afskoffidt ), och att dessa mellanting mellan javtighjon och bärgda a-betare upphör att fi nas. Detta sednarv har föranledt nycke: skrik från dem, som voro vande att låta för , samlingarre betala hälten af deras arbetsfolks aflöningar; och en mä gd patitioner om upp häfvende af den nys fatniglagen (Poor law Ajmerdesnents Bill) har ickommit vili Parlamentet. Underhuset har medsatt ett särskildt ut I skott, för att höra vittnen och afgifva utlå:ande i ämnet. Vi välja ett vittpesforhör angående förhållandet i en aflägsen Jandso-t. Af vit:nesmålen, som med mycken opartiskhet bhfsit le atade från både sådana, som beisla fatuguxor utan att snvända arbetare, från sådane, som behöva arbetsrolket, och från sj liva den arbetanide klassen, upplyses verkningarce af den nya lagen. De ålderstgne och vanföre urderbållas igruska väl på arbetshusen. Uvga, ogfia per soner bärga sig förtröfll gt. Men de arbetare, som balva stor fami!j, aro illa derav; och detta jär ganska nsturhgt då husboonderne icke förmå ig att det ringaste h-je arberslönerna, och det Inu försvunna bidraget från fatigforsötjaingen Ibitver således eu dilici: i arbetarens budget Ea man förtjevar 9 a 10 sh. sterl. (cirka 6 B:dr Biko) i vecksv; och dei förslår blott au håla bustru och barn med bröd. För jem öretses skull vilja vi anföra, hvad it vitine behttede om en sp:cisli uppgifven a beterzs jukomser och lefnadskostued. Denve! var gft och bade sex barn under tolf års ål der sÄit en son om sexton år. Marnen förI just 10 sh. och gossen 3 sh. i veckan, sum j ma 13 sh. Hushållets behof är: en bushel! ata I (icke fu: 8 ksunor) mjöl, som kosta honom 9; sh, 4 d.; ett skålp. smör 11 d.; 2 skålp. ost! I sh. 2 d.; 2 uss tbe 8 d.; 2 skålp. socker I sh., sller tillsammen 13 sh. 1. d., således; 1 d. mera än hed han förjenar. — Viv-! vet enmärkte , att han följaktligen ickel hr någor öfver till kön, ljus, tvål eller någon a0an beqvämlighet. På fråga, hum hen bär! 3 åt, för att betela sin hjra svarades, at det-; ta endast kuude ske genom hogre c geperning; uoder skördetiden, eller på något en-at sätt; hkaså med kläder och dylkt. I Dessa uppailer ero inceressaota för svenska! Jivare, Såsom bifreg tll kuusk pen om hvad. deo arbetarde Slessen kallar nöd i England. I Vitinet upplysie. att den arbets! arch, hyarom fåga tar, för tillallet behofde råga it mera soc-!. ker än varligt, emedan hustsun hade tvilngar I alt amma. Iotet wtn smål insvehålier ens den(, ringaste anledning, it hustrun anses fortjena I 0 got. Amäåkas lör äfven, et ingen råga) är om snuat mjöl äv Avele; men afven ned an-, trsavde häraf, fi ocr man, act mjölet kostar 3 å 4 ggr mera än i något annat lind, allt c la si ) Under gamla fettigfagen bedrefs ett eeht vab uk: a betfolket fick fatticbjelp af för samUuvsarsa, och sålunda bilist det moj!gt för för CL li gernes jordbrukare, att mot nedsila ir ee Mess rn TJ