Aftonbladet – 27 maj 1837, sida 2

och då griper sig aa med det sjaltförnöjda utropet: detta hafva vi gjort. — ty som man vet, toma fat ljuda alltid mest. Till denna reflexion leder oss följande af Skånska Correspondenten framdragna yttrande till Lunds Consistorii Akademiei protiokoil, af Professor Bring, Ebbe Samuel. . —oDå jag nu återlemnar de så kallade Nations-Lagarne, är jag förbunden att anföra de grunder, som afhållit mig ifråm att ingifra det af mig begärda betänkande rörande ärdringar uti desamma. Jag anser ingenting kunna vinnas genom stiftandet af nya lagar, så länge icke tänkesättet hos ungdomen fått en bättre riktning än det nu har och alltfor länge haft hos tidningsskrifrarne De atomistiska åsigterna af Samhället och dess institutioner äro visserligen både fåkunniga och falska, men icke desto mindre rådande, isynnerhet uti de mest lästa Tidningarne. Fåkunnigheten och sjelfrådigheten har, under dylika isflytanden, länge försökt och försöker ännu att tillkämpa sig makten. Nästan hvar och en (till och med så fåkunniga, som Aftonmblads-skrifvarne och Skånska Correspondenten) vill, äfven i de vigtigaste ämnen, om hvilkas väsende han icke cns har någon aning, yttra sin mening och göra den gällande. Vinna de icke sin alsigt på annat sätt, så vädja de till allmänna opinionen, det vill säga till den okunniga mängdens menande; men om vetande är hos dem ingen fråga. Sådant ofog smittar lättast ungdomen, men afhjelpes ingalunda genom nya Lagar, vare sig i Staten eller vid Universitetet och i Statens Öfriga imstitutioner; ty felet ligger icke uti dessa, utan uti tidens skefva riktning, eller, bestämdare sagdt, uti den abstrakta hållningen af den moderna tidens subjektiva princip. Enda medlet till ofogets afhjelpande är, att ungdomen blifrer uti tal och skrift undervist, så att den sjelf begriper det haltlösa och falska af den moderna liberalismen, en theori, som, i afseende på Staten och Stats-läran, är jemt lika så fåkunnig, som den såkallade rationalismen är uti kyrkan och theelogien. Begge hafva en och samma källa, nemligen det raisonnerande förståndet, som icke mäktar inse eller begripa det väsentliga i saken, utan städse håller sig vid något yttre och oväsentligt. Men den begripamde insigten erhåller ungdomen icke genom föreskrifrandet af nya Lagar, och ännu mindre genom det nu moderna läsandet af våra jemmerliga tidningar, Läse-Kabinetter, Läse-Biblioteker, och hvad allt det skräpet heter, utan isynnerhet genom grundlig undervisning i verldshistorien och dess filosofi, älvensem uti de öfriga vetenskaperna. Uti dessa finner man helt annat än uti de raisonnerande tidningarne och allmänna opinionen, hvilka icke hafva att bjuda på något annat, än det man finner på landsvägen och hvad som simmar omkring på ytan af tiden, Jag har derföre (detta säges utan skryt), under loppet af flera år, försökt alt genom mina offentliga och enskilta föreläsningar öfver historien och dess filosofi, äfvensom i flera från trycket utgifna skrifter, lära ungdomen att begripa, men icke att tadla det närvarande, att inse väsendet af samhället och dess sferer sådana de äro, men icke såsom våra fåkunnige tidningsskrifvare, roisonnera om Staten, sådan som den bör vara. Det har således icke varit någon jagt efter popularitet, utan en medveten föresats att, om möjligt vore, lära ungdomen bortlägga lättjan att vara tanklös, som i afseende på den Studerande ungdomen bestämt mitt handlingssätt. Har jag någon popularitet, så har jag fått den, derföre, att jag icke hkat derefter, och icke utan genom tankens makt sökt skaffa mig inflytande. Slutligen bör jag nämna, att om Consis!orium ännu skulle finna en revision af nations-lagarne nödig, skall jag visserligen icke undandraga mig, att bestämdt uppvisa de icke få väsentliga fel, som finnas äfven i Göteborgska Nationens Lagar. Lund den 17 April 1837. 1 E. S. Bring. Läsaren ser häraf, att komsistorium infordra! professor Bri.g: betänkande, :örande de så kallade nationslagarne, och att B. uppfylli sit åliggande genom att 1:0 göra ingenting af hvsd han bordt göra, och 2:o utan skryv — sila protokollorne med beröm öfver sig sjelt. Bang har dermed gifvit ungdomen det vackra etterdomet af att vara passiv, eller som bättre torde konvenera negativ i bandling och positiv ord, q. e d. Att Bring i sjelfva saken bordt göra något ionpat, än hen gjort, ämna vi icke pistå, tyinsen förpligtas öfver sin förmåga, men då hua iadtbgen begriper, att de så kallade mnetionslaserna, d. v. s. de serskilda stadgar, som blifvit utagne inom hverje af de serskiida efter lar dkaperne ordnade stadentisamfunden. äro bristalliga, så är han ovärdig både dex vetenskap an nu tillhör, som ock alla de öfösa vem hin illförne gifvit sig ut för — veteuskapea her yvarr föga sammanbamg med pro!es orsplat en — lå han iekn begriper att dessa lagar bo: Pyför att icke erinra om den påtsgiga tt det som är biistfälligt bör bärtra nän kan tänka se icke den sak, not — så borde B. efter så imänsgårns : le inom vetenskapernss rike hafva lärt, ati I r icke mindre iuverka på sederua och lefya:isSä vsnorna än dassa på lagarna, och att lagar s viket sådant det är, icke för folket så äckes. Iotet folk är ösou fu net, som År v2 Lo hs a a 1