Aftonbladet – 27 maj 1837, sida 1

I Att en hård tid har ivteöffat för Svenska AMinerva, synes npuraera på månza tecken. Den iena Exellensen efter den undra, hos hvicka hon förut var såsom barn i huset, bortgår, och bennes vördnadsfulla fot vet snart icke mer hiart den skall begifva 518, lsynverhet sedan hon på flere andra ? goda ställ börjat bilfva utäten af den yvgre kamraten sf samma kön, som tyckes fulikomligt deciderad ot, kost: hvad det jul, lyfta sig upp tili vederböracd:s gusst på publicitetens skuldror och på on ä jnar har allt det företräde kuvnighet tillsammans mid Ifrån, Vare sig n:oraliska 2 ell :satser. Hvem ken uudia, om Idröflig belägenhet, Minsrva med s!og sig ned på de smulor, Friherre Anckarsvärds bord nuari, och att hon dermec sökte godt hon kunde en fem, sex v öndtligen blef äfven denss resurs är siorligen at befara, av de foten snart kommer att gå al v: öka antalet af de märkvärd on varande år, gesom det frrkisste s sätt, hungersdöden, Vet ä nemliser såsom ett bland det moa: forvifhie hjelplöshet hos uthuns börja att äta papper, her men ou sett Minerva ötskilcgas gånces, do Con fått tag i, och med förtviflirs un i! på några fribiljetter 8 vid hl the. åtminstone hemta någon klistret. Degligt Aliehanc 2 har reden frin förligare förklaring, huru det föt dessa slags fribiljrite går, nemligen ait den, i i åtnjutit sådana, såsom Ved ilag snononsernas införande. tuca att likväl icke gälla för sådaon ti