Aftonbladet – 25 maj 1837, sida 3

pernas i Stockholm och Götheborg saemilig jherrar ledamöter, en i stilisnskt hänseende på got mindre lyckad öfversigt af Sjömannasällska Ipeis fortgång och verksamhet ifrån dess först stiftelse, sällskapernes stadgar, rulla på Svensk och Norska ministrar och konsuler bos utländ ska magter, förteckning på tillkomna eller för ändrade fyrar samt nyupptäckta grund, den red jbaraste artikeln i hela arbetet, och ändthgen åt I skilliga smärre notiser och uppgifter, hvilka samtliga värde vi lemna derhän. Då en ka lender för sjömän, redigerad efter den plan son I författaren förmäler sig ett följande år ärna närmare följa, nereligen att upptaga en mängd ar. tillar af allmänt interesse för vår hsndel oect sjöfart, såsom under förflutna året utkomne izländska oeh främnande länders handelsförfattvinger, väsendtliga uppfinningar i afseende på n2vigaiion och hvad dermed gemenskzp äger, ee. s. v., utam tvifvel bör vara af mycken mytta, kumna vi ieke annat äx önska författaren den afsättning af detta första försök, att ham måtte se sig utan uppoffring kunna lemna en fullkomligare fortsättning ett kommande år. o— Det för kort tid sedan i bokhandeln utlemnade tjugufemte häftet al Bonniers misiatur-bibliotek utaf Klassiska författare i Svenska vitterheten, irnehåilsr början af Fru Anna Maria Lenngreas skaldestycken. Bibliothskei har i denna förfait2rinna gjort en acquisition, som säkerhgen skall fördelaktigt inverka på debiten af hela företaget. — Den uvga poetissan Lotta Öberg har utgifvit N:e 2 af sina Lyriska bilder,? hvilkas första häfte med rätta fästade så vackra förhoppningar vid deras författarinna. Ett gemensamt interesse för den icke längre obemärkta flickans ovanliga anlag förenade, som man vet, vid denna tid, — det är nu omkring trenne år sedan, — åtskilliga personer i det ädla beslutet att med samnad hand bidraga till hennes uppfastran och bildamde; och det är såsom ett prof af sin tacksanshet mot dessa vänner och gynnare hen nu, enligt ett kert förord, frambär dessa få blad, tillkomna under de mellanstunder, dels sjukdom henne gifrit, och dels hon till hvila mellan studier och arbete behöft.? Innehållet af dessa blad är sju styeken, hvanbland en ganska ledig osh vacker öfversättning från Lamartine och en lyeklig öfverflyttning från Svenska till Tyska af Vitalis: Sankt Johannis död. I afseende på hela förevarande häfte gäller det omdöme, att författsrinnavs förmåga öfver språket och versifikationen, hvilken redan i förra häftet var nog påtaglig för att fästa serdeles uppmärksamhet, än ytterligare utveckla sig i hög grad; en så vacker vers, som uti t. ex. poemet: Det Eviga, skulle hedra hvilken skald som helst. En dylik hårdhet som denna i det hexametriska poemet: Oss helgadt varde ditt namny, i stället för helgadt oss varde ditt namny, eller varde oss helgadt ditt namn, hörer till de högst ; få undantagen. Hvad sjelfva poesien beträffar, ! kulle vi åter snarare vilja säga att den inveck-; at än utvecklat sig; den tyckes, sedan utgifvandet af de första Bilderna, i stället för att ha; öppnat sig for en mera vidgad och allsidig åsigt, at lifvet och tingen, hafva till följd af orastänI ligheter och förhållanden, hvilkas mer eller! mindre nödvändigt missgynnande inflytande vi. cke äro befogade att uppmäta, sammonträngt I sg inom en allimera sluten och inskränkt verld; len har avtagit en gifven, monoton färg, det! ålmodiga lidandets stilla, religiösa, andäktiga carakter. Denna är utan tvifvel i och för sig ltid vacker och aktningsvärd, men vi anse den 10S sånggudinnan innebära ingen framtid, intet öfte om någonting för konsten högre; skullei M:lle Ö således också redan bafva nått sin kul-i ninationspunskt, — det vorz2 glädjande, om hon n gång gåfve vår förmodan dementi genom att öra ett undantag från den regel, hvarpå denna år förmodan stödjer sig, — bör det i alla fall ara em kär belöning för dem, som omfattat den inga sångmön med vård och sympati, att få ig räckt af tacksamhsetens händer en blomsterrans, i dsss enkelhet så älsklig och täck som enna, Dea 24 April deta år invigdes den nyal eravägen emellan Leipzig och Dresden, soml. ll ett par mil är firdig. En otslig folkmängd: ar dervid försewlad. — Första farten företogs! a VE rr !(