Aftonbladet – 24 maj 1837, sida 2

NORGE. H. M. Konungen har förordnat, att de trafikerande, som vid erläggandet af transito-, tulloch upplags-afgift, önska af statskassan tillhandla sig det silfver, de för sådant ändamål behöfva, skola erhålla det mot 111 2, Spd. i sedlar för 100 Spd. i silfver, eller 1 Spd. 13 Vv. sk. i sedlar för 1 Silfver Sp.daler. Norska regeringens kyrko-departement har till presterskapet utfärdat följande cirkulär : Det har i sednare tider ej sällan inträffat, att andeliga tjenstemån, som bhivit förflyttade till andra lägenheter, begärt Konungens tillåtelse, att fi qvarblifva på sina förra platser. Det är tydligt, alt flera olägenheter måste vara förknippade med ett sådant återkallande af ingifua och redan beviljade ansökningar, emedan vakansen af det lediga embetet sålunda förlänges utöfver hvad påräknadt varit. H. M. har således befallv departementet tillkännagifva rikets presterskap, att Högstdensamme hädanefter och i allmä het icke torde vara benägen att bevilja sådana snsökningar, som de har omtalade. Norska bankens ställning var i slutet af förlidet år följande: Bankens tillgångar i silfver Spd. 2772,634, sk. 63, utestående kapitaler 5,743,862, sk. 74, fyra egendomars värde 5253,000, och en reserffond af 287,147, sk. 91 Yes Dess skulder voro: i utelöpande sedlar 5,393,698, sk. 22, till deponenter 495 020, sk. 87, och till aktieägarena årets vinst 181,282, sk. 25, eller i summa 6,070,001, sk. 14, hvarigenom bankens återstående behållning blir 2,788,643, sk. 94 41. Aflöningsstaten utgjorde endast 16,900 Spd., och öfriga administrations-omkostnader 19,923, sk. 17, eller tillsammans med aflöningarna 36,823, sk. 17. Som skulden för Riksbanksedlarnes inlösen nu är betald, inträffår vid nästa Storthing den i Bankstiftelselsens 73 omtalta period, för afgörandet af frågan: huruvida banken bör med en oktroy öfverlemnas till akticägarne som privatbank ?