i StatsRådet Grefve Lagerbjelke skildes från det jordiska, tyst och stils, i dag på morgenen klockan 8. Sjukdomen, som var vattusot, hade under de sisia 14 dagarna så förvärrats och stigit uppåt bröstet, ait han hade svårt till och med att ligga i sängen, cch redan i flere veckor lärer, i sjelfva verket, allt hopp varit förgälves. Det är öfverflödigt att här nämna, hvad som. är allmänt kändt, att red Grefve Lagerbjelke en verklig talang boörtgått, — en talang, lika lysande i diplomatiska -värf, som användbar för smakeas och konstens fordrinsar. Om den icke varit lika fruktbärande 1 rådkammaren, eller lemwnat efter sig några serskildt synbara spår i landets inre förvaltning, så kommer baus nan likväl alltid att intaga ew märkvärdigt ruta bredvid Grefve af Wetterstedt;, emedan båda dessa män o!vifvelaktigt närmast tillhört själen i förflutna årens regeringssystsra. — Tvenne rum äro nu lediga i konseljen och trenne i Svenska Akademien, och det är svårt aut förutse, hvilka af dessa som komma alt väcka mesta bekymret att få återfyllda. För nationen äro :3da . dessa frågor imedlertid jemförelsevis mindre maktpåliggande, den förra så länge som SistsRåd icke är bestämdt ansvarigt för reseringsbasluten, och riktningen af styrelsen såunda kan obegränsadt bero allena på den kuogiga viljan, och dea sednare derföre, att allmänna tänkesättet lärt sig inse den fullkomliga Mörmågan hos en Akademi, att verka på sni.leis och smakens utbildning hos tidehvarfrvet, Några gissningar i ena eller andra afseendei torde i allt fall ännu vara för tidiga.